Ett av många möten som blivit när jag är ute på olika evenemang var under kvällen igår på Hemgården under pausen mellan de två banden som spelade och det var med kvinna någonstans mellan 50 och 60 i ålder...

En diskussion inleddes med att kvinnan ifrågasatte att de unga artisterna idag nästan alla framför sin musik på engelska och inte förstod varför. Är det egentligen så konstigt att svenska rockband idag väljer engelska framför svenska?

Svenska artister vill liksom artister från andra länder vara internationellt gångbara, de vill nå utanför den lilla ankdammen Sverige med sin musik och de vill kunna leva på sin musik...

Kvinnan återvände gång på gång till band som till exempel Asta Kask och Ebba Grön som framförde sin musik på svenska med viss framgång. Visst hade de viss framgång lokalt i Sverige, men det är nog få utanför landets gränser som känner till dem, åtminsotne inte i samma utsträckning som de artister som sjunger på engelska...

Jag fick intrycket av den här kvinnan att det skulle vara en förutsättning för att artisterna skulle kunna vara kreativa och framgångsrika först skulle framföra sin musik på svenska för att sedan börja göra engelska versioner av sina alster. Jag fick en känsla av att hon också ansåg att artisterna för att kunna göra bra musik inte ska anpassa sig till den realitet vi lever i och vilja tjäna pengar på sina alster...

Varför ska inte artister kunna tjäna pengar på det de gör? Det är ingen som kritiserar en kock eller läkare för att de vill tjäna pengar. Varför skulle det vara så fel av dem att vilja kunna konkurrera med omvärlden och bli framgångsrika?

Asta Kask vilka kvinnan återvände till gång på gång började spela i ett Sverige som var mycket annorlunda än det Sverige vi lever i idag. Det var ett helt annat politiskt och ekonomiskt klimat och helt andra tekniska förutsättningar. Internet hade inte exploderat, väldigt få hade mobiltelefoner (dessa hade varken SMS- eller bild/videofunktioner heller), ännu färre hade dator, det fanns bara två TV-kanaler att välja mellan och Sverige stod ensamma utanför EG som det hette då. Även musikbranschen såg mycket annorlunda ut då, det var innan vi nått våra enorma exportframgångar och begreppet "det svenska popundret" hade myntats...

Världen runt oss förändras ständigt och vi måste förändras med den, det går inte att krampaktigt hålla fast i det som varit och tro att det ska gå att göra likadant 40 år senare...

Det går inte att tänka och agera lokalt idag, vill man nå framgång måste man tänka och agera globalt. Handen på hjärtat, hade band som Ebba Grön och Asta Kask varit unga idag och på väg att påbörja sina karriärer hade med största sannolikhet även de valt att framföra sin musik på engelska, de är intelligenta och skulle absolut förstå att om man vill nå ut och kunna påverka massorna i det samhälle vi lever i måste man också anpassa sig till just dem man vill nåt ut till...

Ett av de mest framgångsrika svenska banden är ABBA och det är ingen slump att de efter första framgången med låten "Waterloo" valde att sjunga på engelska. Enda skälet egentligen att just den låten alls skrevs och framfördes på svenska från början är att reglerna för Eurovision Song COntest på 70-talet dikterade att alla bidrag skulle framföras på de deltagande ländernas egna språk...

Per Gessles största framgångar har varit med konstellationen Roxette och då sjöngs det på engelska. Med Gyllene Tider startade karriären med svenska låtar och de gjorde senare ett försök att nå utanför landets gränser med "The Heartland Café". Frågan är om inte de hade lyckats bättre utanför landets gränser om de redan från början varit engelskspråkiga i sin musik, med tre svenska plattor innan fanns det egentligen inget för resten av världen att lyssna på mer än just platta nummer fyra som dessutom blev den sista innan bandet splittrades året därpå...

Hur många svenska artister som sjunger på svenska har nått internationella framgångar med sina svenskspråkiga alster?

Vill man nå framgång så måste man också leverera det massorna vill ha och vill de ha engelskspråkig musik är det vad man måste framföra. Att man måste anpassa sig till sin omvärld gäller inte bara i musiken, det gäller i allt. Ett lysande exempel är bloggen du läser just nu. Jag kunde ha valt att inte vara lyhörd för vad bloggbesökarna vill läsa om och haft kanske 50 läsare, hur stor inverkan på omgivningen hade det medfört? Genom att vara lyhörd och anpassa mig når jag istället ut till nästan 50.000 läsare och kan samtidigt ändå få förmedlat det jag själv vill men i ett lite annorlunda utförande...

Under tiden jag och kvinnan fört vår diskussion satt en renrakad lite yngre man och tydligen lyssnade. Helt plötsligt utan förvarning och utan att ha varit delaktig i debatten reste han sig och idiotförklarade mig för min åsikt om att Ebba Grön sannolikt skulle framfört sin musik på engelska om de börjat spela idag. Jag diskuterar gärna men då förutsätter jag att motparten också kan föra en intelligent dialog och inte som Skalle-Per igår bara fälla en nedvärderande kommentar och promenera iväg. Sådana personers åsikter lägger jag absolut inget värde i, de är bara patetiska...
.