Med de allra bästa intentionerna att bjuda på en massa sommar påbörjades veckan igår och sedan blev det tvärstopp på grund av en server som helt plötsligt vägrade låta mig ladda upp bilder och annat. Det stämmer kanske som de säger, att vägen till helvetet är belagd med goda intentioner...

Jag gör ett nytt försök att ge dig lite sommar samtidigt som jag håller alla tio tummarna för att servern inte ska bråka mer. Som utlovat så blir det inte bara recept utan även musik med sommaranknytning och först ut är en av de mest spelade sommarplågorna någonsin...

Tyvärr är det inte mycket till video, men man kan ju alltid sluta ögonen och se sommarnatten ändå. Det finns många uppladdade videor att hitta på YouTube, men uppenbarligen skäms inte folk för att ladda upp vilket skräp som helst så tyvärr fanns det inte alltför många med vettigt ljud att välja på...

Det är inte utan att det ringer lite i öronen efter kvällens besök på Next Day Festival, en mediafestival som arrangerats av elever på Ljud och bildskolan i Borås. Det här var första gången festivalen hölls, men om jag förstått det hela rätt så kommer det att bli ett återkommande arrangemang...

Mitt besök var främst för att avnjuta rockbanden som framträdde under kvällen och jag insåg att en viss återanvändning av musiker sker mellan de lokala banden. Tyvärr var det helt omöjliga ljusförhållanden vid scenen där banden framträdde, inget ljus alls framifrån och två skarpt vita ramper bakom scenen som blinkade i takt med topparna i ljudet, så några nya bilder blev det tyvärr inte men jag bjuder på bilder från tidigare evenemang för de band jag har fotogaferat förut...

Först ut att äntra scenen var Silverfisk som i stort sett körde instrumental rock á la 70-tal och de gjorde det bra. Gitarristen här återkom i ett annat band senare under kvällen och på en låt hoppade sångaren i ytterligare ett annat band in...

Dagger Death, ett thrash metal-band, stod näst på tur och här visade sig bandet ha samma sångare som Armory som jag såg för någon vecka sedan i ett annat sammanhang. Tyvärr var det inte en variant av thrash metal mina öron uppskattade och bandet var inte helt samspelt...

I torsdags var det årsdagen av Ronnie James Dio's bortgång. Oavsett vilken genre inom rocken man vanligtvis lyssnar på tycks det finnas en konsensus om att Dio var och för alltid kommer att förbli en av de absolut största rockartisterna. För att hylla den lille mannen med den enorma rösten bjuder jag på en live-upptagning av en av de bästa låtarna han genererat...

Jag har för vana att gratulera alla jag har i kalendern på Facebook när de fyller år och idag var inget undantag. Gitarristen i Diabolical, ett av banden i Metal Munchers - The Festival Edition, fyller år idag och till skillnad från de flesta andra hade han en önskan, att jag delade med mig av en av bandets videor. Som den vänliga själ jag är gör jag givetvis det...

Nästa vecka blir det mycket sommar med svalkande drinkar och grillat här på bloggen, mycket att hålla ögonen på med andra ord. Missa inte för den skull att kolla in allt som kommer innan dess, min vana trogen kommer det en hel intressant i stort sett dagligen...

Apropå grillat, glöm inte att vara med och tävla, du kan vinna en grill och som bonusvinst för alla bloggare lottar jag också ut ett par solglasögon från Prestige plus att du får din egen blogg länkad...

Tävlingen hittar du här

För ett pat dagar sedan tipsade jag om Matslaget som kommer på SVT och även chansen att vara med och tävla. Var det någon som noterade vem som är lagledare för Hovås? Jag vet inte hur det är med dig, men jag ser åtminstone fram emot att få se hur Motörhead's skinnslagare Mikkey Dee står sig i ett matlagningsprogram...

Läs om Matslaget

Till hösten blir det alltså till att sätta sig och kolla matprogram för alla hårdrockare...

Det var länge sedan jag bjöd på en mini-presentation av ett band som medverkar i Metal Munchers, dags att rätta till det nu...

Hemmahörande i Borås och Alingsås är bandet The Bjorn som definierar sin musik som "thrash `n´ roll". I bandet spelar Jonas Högberg (trummor), Mikael Andersson (gitarr), Björn Johansson (sång/gitarr) och Jonathan Blomberg (bas)...

Det har varit en intressant vinter med många skivsläpp, bland annat har ett stort antal debutalbum sett dagens ljus, och även våren lovar gott. Näst på tur står Bloodlit som släpper sin första fullängdare nu i maj och den har fått titeln "Dead On". Bloodlit är ett av banden som medverkar i Metal Munchers och kommer med i andra boken "The Second Coming"...

Ett fastställt och exakt datum finns inte ännu, allt har blivit försenat vid mastringen av plattan, men jag lovar att återkomma med länkar när det går att förhandsboka/beställa...

Låtlista:

1. Freedom
2. Get It Clear
3. #69
4. God Of Clay
5. Earth
6. Life Is Proceeding
7. Poor People
8. Back Away
9. Fire
10. Enlightened
11. Memories
.

Det har varit en lång dag ute i den analoga världen med lite underhållsarbete och planering, bland annat kommer en hel bunt nya recept de närmaste dagarna. Här kommer ett litet livstecken från mig så ingen blir orolig att jag blivit bortrövad eller något annat otäckt, jag bjuder på en video från den platta som just nu snurrar i CD-spelaren till grannarnas förtret...

Gruppen är Queensrÿche, ett av de främsta banden inom progressiv metal, och videon är hämtad från live-utgåvan av deras album "Operation: Mindcrime" som sannolikt är den bästa temaplatta som gjorts oavsett genre...

Det är mycket att tänka på när man ska ha middagsbjudning, i synnerhet när det ska dokumenteras och bloggas om det också. Fullt upptagen är jag just nu med att planera inköp av råvaror och sätta samman ett recept med utgångspunkt från de nya heta såserna som ska lanseras, de ska också utvärderas av mina middagsgäster...

Det är inte vilka gäster som helst heller, ett helt litet rockband ska infinna sig. Vilket? För den kunskapen får du helt enkelt kolla in bloggen, inlägg om såväl bjudningen som det föregående äventyret i köket och den efterföljande utvädringen kommer de närmaste dagarna...

Inte nog med att menyer ska planeras och inköp ska göras, en hel bunt med andra artister ska avlyssnas och i en del fall också berättas om som till exempel ett lokalt band vid namn The Nobles. Själva beskriver de sig så här:

Vi spelar lite mer åt grunge/hårdrocks hållet. Tänk att Nirvana och Metallica fick ett kärleksbarn som var fult som stryk. Så låter vi ungefär.

Tiden räckte inte riktigt till idag för det japanska köksäventyret del två, jag var nog lite tidsoptimist som omväxling, men mina två varianter av dashi (japansk fiskbuljong) är klara och den Japan-inspirerade rätten med makrill, spetskål, sockerärter, chili, ingefära och lite annat gott kommer imorgon istället...

Dags nu att koppla av med lite skön musik och det tänker jag göra med Egonaut och deras andra platta "Mount Egonaut", en recension finns här. Har du inte skaffat den skivan än kan jag åtminstone bistå med videon till andra singeln från plattan som släpptes helt nyligen...

Även om fokus ligger på tyngre rock när det gäller musiksidan av bloggen ramlar det titt som tätt in förfrågningar om att göra intervjuer med artister inom alla möjliga och omöjliga genrer, senast nu på morgonen anlände ett mail från en amerikansk public relations-grupp om att intervjua den israeliska popsångerskan Meital Dohan...

Detta har fått mig att fundera över hur jag ska kunna få med även dessa artister utan att bloggen förlorar sin avsedda fokus och det hade dessutom varit en rolig vändning just i det här fallet med tanke på hur nära hennes namn ligger det övergripande namnet på alla genrer fokus ska ligga på, metal. Det enda sättet jag kan komma på är att bjuda in dessa artister att helt enkelt få gästblogga och samtidigt bredda kategorin Guest Stars att även omfatta engelskspråkiga gästinlägg...

Detta skulle ge alla utländska besökare något litet extra utöver de rockvideor som läggs upp och som de kommer hit för och det skulle även ge bloggen en lite större bredd och något litet för alla som kommer hit för maten men inte är så förtjusta i tung rock...

För de som inte är bekanta med Meital Dohan blir det här ett av de mycket få tilfällen när en video som inte är rock serveras, håll till godo...

Idag kommer det att bli lite tyst på bloggen, jag ska ut på en liten roadtrip till Nyköping för ett årsmöte och när jag ändå är där ska jag passa på att möta de två band som medverkar i Metal Munchers som finns i den staden. För att du inte ska bli helt lottlös idag bjuder jag på ett par videor med dem...

Band nummer två att äntra scenen igår på Sticky Fingers i Göteborg var dEMOTIONAL, även de ett band som medverkar i Metal Munchers och kommer med i andra boken "The Second Coming", planerad att släppas om ett par månader. Deras debutalbum släpps 17:e maj och har fått namnet "State: In Denial"...

Låtlista:

1. Rush
2. Five Minutes
3. Tomorrow Is Today
4. Sleep Is For The Weak
5. State In Denial
6. When She Cries
7.  Gone
8. Sleepless
9. Alive
10. I Tried
11. Words Unspoken

Beställ plattan på CDON eller Ginza...

Jag kommer att bli ruinerad på alla nya plattor som släpps nu under våren. Ett litet tips kom från Universal, världens hemligaste band Ghost B.C. släpper nu videon till andra singeln "Year Zero" från kommande plattan "Infestissumam" som släpps 10/4. Bandmedlemmarnas identiteter är fortfarande efter flera år en väl förborgad hemlighet...

Låtlista:

1. Infestissumam
2. Per aspera ad inferi
3. Secular haze
4. Jigolo har megiddo
5. Ghuleh / Zombie queen
6. Year zero
7. Idolatrine
8. Body and blood
9. Depth of satans eyes
10. Monstrance clock

Beställ plattan på CDON eller Ginza...

Det har gått bra för Smash Into Pieces. Från att ha varit relativt okända för de stora massorna när de en gång steg ombord på tåget kallat Metal Munchers till att ha blivit signade av Sony/Gain, vunnit Millencolin-priset och pris för årets genombrott på Bandit Rock Awards har det gått snabbt. Nu släpps snart debutplattan och videon till första singeln har premiär idag. Själv ska jag roa mig med att avlyssna dem live på lördag i Göteborg...

Gör som jag, ta en liten paus i vad du än håller på med och njut av "Colder"...

Det är inte lätt att älska rockmusik. Inte bara är det mängder med konserter, det kommer mängder med nya plattor just nu också och man vill ju ha dem alla i sin samling...

Fredagen den 5:e april släpper Skövde-bandet The Gloria Story sin nya platta "Born to Lose"...

Låtlista:

1. Born To Lose
2. I See You Tomorrow
3. Borderline
4. Live Your Life In Shame
5. Torture And Pain
6. Sex Is In The House
7. Chill Me
8. Travelers Mind
9. The Only One Who Knows
10. Fire Won't Fade
11. The Black Hole
12. Waiting For The Judge

Beställ plattan på CDON eller Ginza, beställer du före releasedatum får du dessutom en bonus-EP hos CDON...

Göteborgs-bandet Siphon Fuel släpper onsdagen den 10/4 sin debutplatta "Buckle Up". De här killarna måste nog räknas som det mest drivna underground-bandet i landet, det här är en efterlängtad skiva...

Låtlista:

1. Hot On Your Heels
2. Wicked Child
3. Fuel Her Up
4. Good Girls/Bad Girls
5. Lethal Street
6. Rock Me
7. Nightfall
8. Aim Higher
9. Night Of The Show

Beställ plattan på CDON eller Ginza...
.

Ett av landets mer etablerade band, Bai Bang från Helsingborg, släppte förra året sin absolut bästa platta någonsin "Livin' My Dream" och det är sannolikt den bästa platta Robert John "Mutt" Lange aldrig producerat men önskar han hade gjort. Nu är det dags för uppföljaren som släpps 26:e april och har fått namnet "All Around The World"...

Låtlista:

1. Everybody Everywhere
2. Gonna Make It
3. Crazy
4. Bai Bang
5. How About Now
6. Raise Your Hands
7. Summertime
8. Now Youre Gone
9. All Around The World
10. Get It On

Förhandsboka på CDON eller Ginza. Passa på att beställa Metal Munchers - The Festival Edition samtidigt, Bai Bang är med i boken (CDON / Ginza). En recension av plattan kommer också så snart jag fått en chans att avlyssna den...
.

Ännu ett band som medverkar i Metal Munchers är aktuella med ett skivsläpp och det redan imorgon den 20:e mars, då släpper nämligen Amaranthe sin nya platta "The Nexus". Amaranthe är hemmahörande delvis i Göteborg och delvis i Esbjerg i Danmark, i bandet återfinner vi Jake E (sång), Elize (sång), Andy (skrik?), Olof (gitarr/keyboard), Morten (trummor) och Johan (bas)...

Låtlista:

1. Afterlife
2. Invincible
3. The Nexus
4. Theory Of Everything
5. Stardust
6. Burn With Me
7. Mechanical Illusion
8. Razorblade
9. Future On Hold
10. Electroheart
11. Transhuman
12. Infinity

Beställ plattan hos CDON eller Ginza...
.

Det är mycket på gång i Metal Munchers-världen, mängder med konserter, turnéer och skivsläpp. Bland annat är Vindictiv och Smash Into Pieces nya plattor snart ute i skivaffärerna...

Fredagen den 10:e maj släpps "Cage of Infinity" med Vindictiv genom Escape Music, det här är bandets tredje platta. Vindictiv består av Stefan Lindholm (gitarr), Marco Sandron (sång), Pontus Larsson (keyboard), Nalle Pahlsson (bas) och Henrik Hedman (trummor)...

Låtlista:

1. The Chosen
2. Cage Of Infinity
3. Down In A Black Hole
4. Choices
5. Astronaut
6. Human Emergency
7. Resistance
8. Orphans
9. Son Of Fate
10. The Encounter
11. Screaming For Answers

Beställ plattan hos CDON...

Smash Into Pieces är ett band det gått bra för senaste tiden. Först tar de hem priset för bästa nykomling på Bandit Rock Awards, sedan plockar de årets Millencolin-pris och onsdagen den 10:e april släpps debutalbumet "Unbreakable" genom Sony/Gain. Smash Into Pieces utgörs av Chris Adam Hedman Sörbye (sång), Benjamin Jennebo (gitarr), Per Bergquist (gitarr/sång), Isak Snow (trummor) och Viktor Vidlund (bas)...

Låtlista:

1. Colder
2. Heroes (as we are)
3. A friend like you
4. Crash and burn
5. Here to stay
6. Unbreakable
7. Rockstar
8. Come along
9. I want you to know
10. My Enemy
11. Fading

Beställ plattan hos CDON eller Ginza...
.

De börjar få ihop ett riktigt superband där uppe hos Sankte Pär. Ronnie James Dio sjunger uppbackad av både Gary Moore som också står för gitarren och Phil Lynott som även hanterar basen medan Jon Lord fyller på med keyboard...

Senast igår utökades den skaran av trummisen Clive Burr som är mest känd för sin medverkan på Iron Maidens tre första album varav det tredje också är det första med Bruce Dickinson på sång, "The Number of the Beast" från 1982...

Clive, vila i frid...

Det är mycket musik och evenemang den här månaden, det kanske syns på innehållet på bloggen? Mängder med nya plattor, releasefester, musiktävlingar och andra konserter...

Just nu laddar jag upp inför kvällens begivenheter när ett band från en av Borås förstäder har releasefest för sin debutplatta. Bandet heter Diamond Dawn, plattan har fått titeln "Overdrive" och förstaden som också kallats Sveriges rockhuvudstad är givetvis Göteborg...

Jag tar ett steg utanför min trygghetszon, det här är betydligt beskedligare rock än jag normalt låter smeka mina trumhinnor, men jag ser fram emot kvällens konsert och chansen att åter få möta en del av de illustra herrar och damer från stadens musikliv som sannolikt också finns på plats...

Ute strålar solen och jag ska alldeles snart bege mig ut och njuta, man får passa på när den tittar fram. Vem vet, det blir kanske en lika tröstlös sommar som förra året med bara regn och rusk och väldigt lite solsken. Resten av dagen ska spenderas i Göteborg, först ett möte eller två och sedan Emergenza Festival på Sticky Fingers...

Efter att ha lyssnat på en platta som ska recenseras, se förra inlägget, blev jag inspirerad att förgylla tillvaron för grannarna med danska D.A.D. och deras platta "Riskin' It All". För många år sedan hette de Disneyland After Dark men tvingades av ett visst amerikanskt företag byta namn och valde då att helt enkelt använda initialerna i namnet. På sagda platta, den första de släppte efter namnbytet, finns låten "D-Law" och det krävs inget geni för att räkna ut vad den fulla titeln på låten är...

Med den låten utgår jag för vidare transport till Götet och är tillbaka någon gång efter midnatt...

Uppkopplingen har varit riktigt besvärlig igen, jag trodde problemen skulle vara över med det nya modemet men ack vad jag bedrog mig. Det har varit helt omöjligt att få lagt upp något inlägg, bland annat skulle en recension av nya plattan från Dust Bowl Jokies ha kommit. Den dyker istället upp på måndag eller tisdag. Visst är det märkligt ändå, hur man än försöker så blir allt man vill göra på nätet lidande när telestationerna inte fungerar riktigt som de borde...

Så här en timme in på söndagen tycks det äntligen bli lite bättre och jag gör ett försök att få upp åtminstone ett kort inlägg med en låt från plattan som ska recenseras, en låt som i soundet och stilen för tankarna en hel del till D.A.D. eller som de från början hette, Disneyland After Dark...

En fråga jag ställer mig är om Melodifestivalen ordnat med sitt Vita Arkiv än? Med de fyra minst sagt mediokra startfälten som varit kan jag bara sluta mig till att slutet kan vara nära, ESC's svenska utgåva mår inte riktigt bra...

Fjärde startfältet utgjordes till hälften av tråkig, slätstruken pop som inte direkt lämnade något bestående intryck. Dagen efter kunde jag inte för mitt liv ens komma ihåg hur låtarna lät...

Först ut var Army of Lovers med "Rockin’ the Ride" och vad kan jag säga mer än att AoL är och kommer alltid att vara AoL. Lite tragiskt är att det här var kvällens enda låt med riktig egentlig potential trots att det var dance á la 90-tal och den tog sig inte ens till Andra Chansen utan föll på målsnöret. Efter den var det dags för det första popsnöret med Lucia Pinera och "Must Be Love" och jag minns som sagt inte ens hur den lät, så intetsägande var låten...

Näst på tur stod ännu en snabbt bortglömd pophistoria med Robin Stjernberg och låten "You", den här gick tydligen vidare till Andra Chansen. Efter det infann sig Sylvia Vrethammar med "Trivialitet" och den titeln stämde förvånansvärt väl in på låten, en struntsak i jazzbossanovachacha-stil som inte har i en modern musiktävling att göra...

Dags så för kvällens enda rockare, Ralf Gyllenhammar med "Bed on Fire". Speakern kallade det för hårdrock, men det var att ta i lite väl mycket. Symfonisk rock kan jag gå med på, men hårdrock var det inte, jag hörde inte ett enda riff från en gitarr och hårdrock är riffbaserad. Den gick dock direkt vidare till finalen även om det var långt från bra egentligen. Sedan började jag undra om någon stoppat in hela arenan i Malmö i en tidsmaskin och skickat tillbaka dem till slutet av 70-talet och den isrealiska uttagningen, helt plötsligt lät det som Milk and Honey feat Gali stod på scen. Dock växlade låten helt plötsligt spår till rap/hiphop, på scen befann sig Behrang Miri med "Jalla dansa sawa" som gick vidare till Andra Chansen...

Kvällens största gäspning kom därefter med Terese Fredenwall och "Breaking the Silence". Det finns inte mer att orda om den egentligen mer än att den var lite intetsägande som efterföljande låt, "Tell the World I'm Here" som framfördes av Ulrik Munther och gick direkt vidare till final...

Kvar av de svenska uttagningarna är nu Andra Chansen och därefter den svenska finalen, men ett är säkert redan nu. Sverige kommer inte att vinna den stora finalen, inte med årets urval av melodier som tävlat...
.

Det går bra för Metal Munchers-banden, 4 av 10 priser på Bandit Rock Awards kammades hem av band som medverkar i Metal Munchers båda böcker...

Grattis Sabaton som vann hela 3 kategorier, samtliga som de var nominerade i, Bästa svenska grupp, Bästa svenska album och Bästa svenska live-akt...

Grattis Smash Into Pieces som tog hem Årets svenska genombrott 2012...

Under de senaste snart tre åren sedan jag startade den här bloggen har jag nog fått avnjuta lika mycket ny musik som jag innan dess gjorde under tio år, det är underbart att se hur mycket talang det ändå finns i vårt lilla land. Synd att inte den hittar till Melodifestivalen och liknande evenemang...

För någon dag sedan fick jag ett mail från Vaganza Trailerpark som ville tipsa om sin nya video och givetvis delar jag med mig av den också, videon till deras nya singel "Wrong Song" som släpptes 30:e januari...

Så här beskriver de själva såväl singeln som sig själva och sin musik...

"Wrong song" är den första av två singlar som Vaganza Trailerpark släpper i början av 2013 som en försmak av ett kommande album. Singlarna släppas via förlaget Max Music Scandinavia i samarbete med Universal för global distribution.

Vaganza Trailerpark som består av fem medlemmar bildades 2009, och har tidigare gett ut EP:n "..and you will know us by the trail of Pink Feathers” samt en självbetitlad demo. Musiken drivs av svängiga rock n´roll-riff och distinkta melodier som frambringar 70-talsvibbar där sången sticker ut med sin styrka och kaxighet. Detta framförs med färg, energi och inlevelse, vilket har blivit omtalat och utmärkande för bandet. Totalt har vi hunnit med att göra närmare femtio spelningar i södra Sverige inklusive några besök på tyska scener.

Är det här verkligen det bästa man har kunnat skrapa fram bland de insända bidragen i Sverige eller har man tagit i så man nästan spricker för att vara säker på att vi inte ska vinna i år? Om det här speglar musiken i Sverige idag börjar man kunna ana sig till att det svenska popundret har gått under...

Även det tredje startfältet uppvisade en tämligen medioker samling låtar, väldigt mycket hissmusik men väldigt få som hade någon egentlig vinnarpotential...

Först ut den här gången var Eddie Razaz med "Alibi", någon slags 80-talspop med Backstreet Boys-tendenser och lite spridda technosyntar mellan varven, och han följdes raskt av kvällens första vaggvisa "Island" som framfördes av Elin Pettersson. Inte tusan är det väl meningen att man ska sitta och somna när artisterna framför sina alster?

Efter detta intogs scenen av Ravaillacz (med bland andra Tommy Körberg) och "En riktig jävla schlager". Seriöst Tommy, din röst är bortkastad på sådant här dravel, överlåt buskisen till Stefan & Krister. Inte nog med att man satt som ett levande frågetecken, eländet till låt gick dessutom direkt till final. Efter detta var det dags för titellåten till nästa Bond-film, "Dumb" med Amanda Fondell. Förvisso en hyfsad låt men inte hade den här att göra och tyvärr förmådde inte Amanda att lyfta låten till den höjden den borde haft heller...

Snabbt över till andra halvan av startfältet som påbörjades av Martin Rolinski (från Bodies Without Organs) med "In and Out of Love" som tog sig till Andra Chansen, och det var ännu en återgång till 80-talet som lät väldigt mycket Modern Talking fast lite sämre. Kvällen andra vaggvisa dök sedan upp i "Hon har inte" med Caroline af Ugglas, en förvisso någorlunda bra låt men den hörde inte hemma i det här sammanhanget. Det här var också den andra låten som gick vidare till Andra Chansen...

State of Drama var sedan nästa man till rakning och gick direkt vidare till final med "Falling", en slätstruken pophistoria som inte lämnade något bestående intryck, liksom Hr Körberg kan de här killarna prestera betydligt bättre. Sist ut den här kvällen var en discodänga kallad "Heartstrings" med Janet Leon och som all disco var den fullständigt intetsägande...

Nu återstår bara en deltävling och jag har insett att det är nog inte att vänta några överraskningar i det startfältet heller, möjligen att Ralf Gyllenhammar från Mustasch med startnummer 5 kan prestera att lyfta hela evenemanget...
.

Så blev det lite tyst på bloggen igen igår, ett par inlägg som skulle vara gjorda kunde inte göras på grund av en allt annat än stabil uppkoppling. Misströsta inte, de kommer under dagen idag istället. När jag sitter och kämpar med tekniktrubblet är steget inte långt till att börja fundera över ironin som ligger bakom Wilmer X låt "Teknikens Under", det var tydligen lika problematiskt med teknikens landvinningar redan på det glada 80-talet...

Efter att ha genomlidit den andra deltävlingen av ESC inser jag till fullo att de som gjort urvalet av bidrag vi får plågas av gör vad de kan för att se till att vi inte får fram en låt som kan prestera att vinna den stora finalen, men vi har väl inte råd att vara värdland två år i rad. Lite märkligt egentligen med tanke på att svenska folket faktiskt får betala för den här tävlingen hela tolv gånger. Först med den påtvingade TV-licensen och sedan med att rösta två gånger i varje deltävling, två gånger i andra chansen, två gånger i den svenska finalen och till sist i den stora finalen...

Startfältet i andra deltävlingen var om möjligt ännu sämre än i första, mest skrämmande är att bananmannen tog sig direkt till final medan kvällens enda riktigt "stora" låt inte ens tog sig till andra chansen...

Först ut såg och hörde vi Anton Ewald framföra "Begging", slätstruken pop som bäst lämpar sig som hissmusik. Det här var en av de två som tog sig vidare till andra chansen. Sedan var det dags för Felicia Olsson  att inta scenen med "Make Me No 1" och det här var kvällens enda låt med riktig vinnarpotential. Dock räckte inte Felicias pipor riktigt till för att göra låten rättvisa, den hade behövt en större röst...

Framme vid låt nummer tre var det dags för mig att utropa WTF?!? Joacim Cans lyckades med konststycket att komma 1:a från slutet i omröstning med sin "Annelie" och det förstår jag, det var pinsamt dåligt. Jocke, tillbaka till Hammerfall och gör det du är bäst på, metal. Nästa akt var Swedish House Wives med "On Top of the World" och nu var det dags för lite till slätstruken pop. De tre pralinerna i grönt förde tankarna till sådana där finska marmeladgodisar som man bara mäktar med ett par tuggor av innan man inte klarar mer, ungefär så kändes det efter bara ett par takter också...

Nummer fem i ordningen att stiga upp på scenen var Erik Segerstdt & Tone Damli med "Hello Goodbye", det andra bidraget som tog sig till andra chansen. Även om Tone har en riktigt vacker stämma räcker det inte långt när låten är tråkig, någon sorts pop med country-influenser som inte förmådde att nå ända fram. Dags sedan vid kvällens andra finalklara låt, Louise Hoffsten och "Only the Dead Fish Follow the Stream" som säkert är en bra låt i rätt sammanhang. Mycket blues med lite country-inslag (igen), en tråkig låt (igen) och långt från det bästa Frk Hoffsten har gjort...

De två sista låtarna i startfältet var nog också kvällens i särklass sämsta även om tredje låten inte kom långt efter i jakten på den utnämningen. Rikard Wolff levererade sömnpillret "En förlorad sommar" och liksom förra veckan fanns det en vaggvisa som jag nåstan somnade till, som bäst hade den passat som utfyllnad i en musikal off-off-off Broadway. Sist ut kom så Sean Banan med "Copacabanana" och det här är en person vars musik jag aldrig har förstått eller kunnat njuta av. En av de sämsta låtarna hittills i två deltävlingar och den gick till final?!?

Vad göra? Vänta till nästa helg och hoppas att det i deltävling tre kanske kan bli lite bättre, då ska åtminstone ett rockband vara med och kanske kan State of Drama från Borås/Göteborg lysa upp lite i mörkret vi kallar Melodifestivalen...
.

Det lovar att bli en intressant vår med mängder av nya plattor och videor från såväl banden i Metal Munchers som alla andra band, med andra ord mycket att skriva om. Ovanpå det så händer det en hel del i matvärlden också så det blir mycket att se fram emot även för älskare av god mat och dryck...

I skrivande stund är jag fullt sysselsatt med att gå genom 100-talet inbjudningar till olika evenemang som redan inkommit och då har säsongen ändå bara börjat, ett urval måste göras för jag kan inte besöka alla. Skulle jag göra det skulle jag inte få något annat gjort...

Apropå allt som är på gång och allt nytt så kommer här en rykande färsk video med Avatar från deras senaste platta "Black Waltz" som är morgonens val i ansträngningarna att bjuda grannarna på bra musik...

Nu tycks halva Småland ha vaknat, efter den egentliga deadline som fanns för Metal Munchers - The Second Coming passerats, och ännu ett band från den regionen har anmält sitt intresse för att medverka. Den här gången är det Värnamo som bidrar med Black Barrel Smoke och jag bjuder på deras cover på Rolling Stones-låten "Paint It Black", någon av deras egna låtar kommer snart nog också när de får sin egen Mini Muncher...

ESC kan vara flera saker, till exempel European Song Contest eller på ren bonnsvenska Melodifestivalen. Det är också en knapp på alla datorers tangentbord som betyder Escape, en knapp man använder när man vill stoppa något som händer i datorn. Efter bara någon låt i årets första deltävling i Karlskrona var känslan att jag skulle vilja ha en Escape-knapp även på dumburken...

Uppenbart är att man försöker minimera risken för att Sverige ska vinna i år igen genom ett tämligen mediokert urval av låtar, egentligen fanns det bara en låt den här gången som förtjänade att gå vidare och förutom den bara en eller två till som kan vara internationellt gångbara. Som tur var gick två av dessa låtar vidare direkt till finalen...

Först ut hade vi David Lindgren med "Skyline" och redan från start fick jag rysningar (inte av vällust, tvärtom) när man nästan blev förvånad över att NKOTB inte stod bakom och körade, en rätt så tråkig pojkbandslåt med andra ord. Det här var dock en av de internationellt gångbara låtarna och den gick direkt till final. Den följdes raskt av de tre tjejerna i Cookies N Beans som försökte låta som crossover mellan Stevie Nicks och Bonnie Tyler i country-tappning med lite discoinfluenser i låten "Burning Flags" som trots allt också är gångbar och tog sig till andra chansen...

Efter dessa båda rätt så tråkiga men hyfsat välgjorda låtar infann sig Jay-Jay Johansson på scen med sin låt "Paris" och det enda jag kunde säga då var QUE? Det var en märklig och obegriplig historia där jazztoner blandades med djungeltrummor och emellanåt backades upp av rätt så tråkiga stråkar. Inte blev det bättre med låt nummer fyra, det var inte utan att man började undra om Freestyle och Attack hade gått samman för att återuppstå som Mary N'diaye med låten "Gosa" och jag ville bara utropa VA FAN? innan jag insåg att de två banden förmodligen kunnat prestera betydligt bättre...

Nästa man till rakning var Eric Gadd som tog sig till andra chansen med "Vi kommer aldrig att förlora". Det här är en artist vars pop-soul-blandning jag aldrig riktigt har förstått och nu var han sämre än vanligt så jag försöker förtvivlat förtränga den här låten. Efter Hr Gadd kom så kvällens enda egentliga ljuspunkt Yohio (som med sitt band Seremedy medverkar i Metal Munchers) och låten "Heartbreak Hotel" och som också tog sig direkt till final. Det här var den tredje internationellt gångbara låten och den enda som var rock även om det är väldigt snäll rock...

Näst sist dök så kvällens absolut tråkigaste och sämsta låt upp, "Porslin" med Anna Järvinen. Det enda jag kan säga om den här låten är GÄSP, jag höll faktiskt på att somna innan hon var klar. Sist ut var Michael Feiner & Caisa med "We’re Still Kids", ett lite lamt försök att leverera en form av pop-dance-disco som missade rejält på målet. Lite roligt dock var att Michael spelade saxofon, ett instrument som inte är alltför vanligt i den här sortens musik, men jag måste tyvärr tillägga att han är långt från att vara i klass med Clarence Clemons eller Candy Dulfer, dock får han ett litet plus i kanten för saxofonen...

Nu är det bara att invänta nästa lördag och se om urvalet till deltävling två är lite bättre...
.

Så här i elfte timmen kommer ytterligare ett tillskott till Metal Munchers - The Second Coming, på Klubb Nexus hittade jag ett gäng härliga rockare som absolut hör hemma i den celebra samlingen band som redan medverkar i boken så de bjöds in att vara med trots att deadline egentligen är passerad. Välkomna ombord önskas The Scams från Växjö...

Missa inte att skaffa ditt exemplar av den första boken, Metal Munchers - The Festival Edition, hos någon av bokhandlarna online...

Ginza   CDON   Adlibris   Bokia   Bokus

Förra fredagen roade jag mig med att besöka årets första (och vårens enda) Fredagsallé på Hemgården i Borås. Något jag ofta förespråkar är att de lokala kulturföreningarna behöver få stöd och uppskattning för det arbete de gör med och för ungdomar, ett sätt är att vara stödmedlem och ett annat är att besöka de evenemang de arrangerar...

Den här kvällen spelade två band från Borås och två från Göteborg. Först ut var Borås-bandet Trikkÿ Treat, de har stått på scen inför mina ögon (och öron) tidigare och de fortsätter att överraska. Instrumentalt har de alltid varit kompetenta och nu har sångaren kommit upp i nästan samma klass som resten av bandet. Fortsätter de utvecklas efter den inslagna banan kommer de att bli farliga konkurrenter till band som Katana och Steelwing med flera. Stilmässigt hamnar de någonstans mellan 70- och 80-talet med röjig rock full av fart...

Näst ut på scen var Borås-killarna i The Burial of You and Me och hur mycket jag än försöker kan jag inte tycka om dem. Jag hade hoppats att de kanske skulle bli lite bättre när de fick ny basist från insomnade l'Astoria, men det är fortfarande lika skramlig hardcore där alla i bandet tycks tävla inbördes om vem som kan spela snabbast istället för att bli samstämda. Även om de har en relativt lagom balans mellan growl och rensång är growlaren inte så duktig som man kanske skulle kunna förvänta sig...

Det blev bättre med tredje akten, Zombitch från Göteborg, även om de har långt kvar. Till deras försvar har de bara spelat tillsammans några månader och så är de ett av de där efterfrågade tjejbanden som det tyvärr finns alldeles för få av. Instrumentalt har de potential och med lite träning och kanske några sessioner med en sångpedagog kan sången bli riktigt bra också, tjejen har piporna och behöver bara lära sig hantera sitt instrument lite bättre samt kanske inse att det är diafragman som ska jobba för att trycka ut luften förbi stämbanden. Får de mer rutin på att skriva eget material så de lär sig vad som fungerar och inte fungerar kan det bli riktigt bra, deras egna låtar hade tyvärr ett lite märkligt upplägg...

Kvällen avslutades med Göteborgsbandet Gasoline Stars och helt plötsligt blev det ett riktigt lyft igen på scenen, de tog vid där första bandet slutade före de två mellanakterna med högoktanig glamrock. Så ska en slipsten dras, här hade vi ett gäng killar som tycker om det de gör och har roligt på scen. De har potential att ta sig upp till samma nivåer som till exempel Crashdiet även om de stilmässigt låter mer som ett ungt Mötley Crüe. En bra avslutning på kvällen, jag är glad att jag genomled de båda mellanakterna så mitt gamla rockhjärta som danades på 80-talet fick en stunds njutning...

Nu i fredags var det dags för ett litet besök i Göteborg för att bevista urpremiären av Klubb Nexus, ett litet projekt som genomfördes av Kitty Rossander, mest känd för sina underbara konsertbilder varav en del syns varje vecka här på bloggen. Själv lyckades jag bli inbjuden även till förminglet innan dörrarna slog upp för de stora massorna...

Det var inte helt enkelt att hitta till Jazzhuset där evenemanget skulle hållas och jag lärde mig att inte lita på de vägbeskrivningar man får på Bing. Det tog mig en timme med irrande i centrala Göteborg innan jag till slut hittade rätt efter att ha frågat ett antal personer på sta'n medan det inte tog mig mer än en kvart att senare hitta tillbaka till bussterminalen...

Förutom ett trevlig mingel innan lokalen började fyllas bjöds det också på två live-akter. Först ut var det lokala bandet Monograss och de var inte på något sätt dåliga utan tekniskt duktiga med en sångare med härligt bluesig röst, det var bara inte riktigt min typ av rock. Jag kunde skönja en del influenser från bland annat U2 och Marillion i deras musik, dock levererade de en riktig höjdare som absolut föll mig i smaken, den suggestiva "Invisible" som jag mycket väl kan tänka mig att inkludera i någon spellista...

Andra bandet att äntra scenen passade mig som hand i handske dock och var en angenäm ny bekantskap som jag inte förstår hur jag kunnat missa tidigare. Från Växjö kom The Scams på besök i rockens svenska huvudstad och levererade en snabb bluesbaserad rock av högsta kvalité med tydliga influenser av AC/DC framför allt men man kunde också ana en viss påverkan av både Judas Priest och Iron Maiden. Det är inget fel i att ha förebilder som får influera när man sedan gör sin helt egen variant av det hela utan att kopiera, något The Scams absolut presterar. Jag ser fram emot att få jobba tillsammans med de här killarna framöver i Metal Munchers...

Ett stort plus, en bonus egentligen, med kvällen på Jazzhuset var att åter få möta några musiker i publiken som jag lärt känna på olika sätt de senaste åren genom arbetet med Metal Munchers, det är alltid lika härligt att bli glatt bemött av dessa och få växla några ord. Just den här kvällen fick jag dessutom glädjen att få ett litet samtal med en av skribenterna på Crank It Up och diskutera ett eventuellt samarbete med dem där jag kan få möjlighet att bjuda en större publik på mina tankar om musik, kanske genom recensioner av böcker, skivor och konserter eller rent av kanske krönikor...

Kvällens bottennapp kom senare när jag i några timmar fick vänta på bussterminalen på första bussen på morgonen till Borås och där befann sig en grupp ungdomar som skulle med samma buss, den ljuva musiken jag lyssnat på tidigare och som fortfarande spelade i mina öron förmådde inte stänga ute dessa skränfockar. varför måste ungdomar av idag skrika fram allting? Vad är det för fel på att prata som folk? Om de nu tvunget måste höras av en hel terminal samtidigt, varför inte börja sjunga i ett rockband? Och kan de inte sjunga kan de ju alltid göra Nina Hagen-covers...
.

Om en knapp månad, 27 februari närmare bestämt, släpper Metal Munchers-bandet Egonaut sin nya platta "Mount Egonaut" och just idag släpps första singeln från den, "Crawl". Den nya plattan hörde jag mastern till för ett tag sedan och det låter riktigt förbaskat bra, det här gänget har utvecklats enormt från första plattan som var helt suverän den också. Avnjut videon till första singeln och ställ in dig på att skaffa fullängdaren när den släpps...

Stackars mina grannar (om jag nu har några kvar), här spelas det massor av rock på så hög volym som det bara går utan att det blir outhärdligt för att riktigt bli på konserthumör. Om ett par timmar ska jag bege mig till Fredagsallén i Borås för att avnjuta lite till musik fast live, fyra band från sta'n och Göteborg ska inta scenen där...

Ventilerar högtalarna ordentligt gör lite nya låtar med band som medverkar i Metal Munchers, bland annat Crashdiet och Amaranthe. Crashdiet släppte sin nya platta för bara ett par dagar sedan, Cult of Luna släpper sin idag och Amaranthe släpper sin nya platta snart också...

Fler band från Metal Munchers som snart släpper nya fullängdare är bland andra Bloodlit, plattan kommer under våren, och Egonaut, deras nya platta kommer 27 februari. Det händer mycket i rockvärlden...

Det har blivit mycket musik idag till min egen glädje och till grannarnas förtret. Dagens stereofoniska terror avslutar jag där jag började, med The Unguided...

Idag blir det faktiskt lite synd om mina grannar, här ska spelas musik i massor och volymkontrollen på stereon har bestämt fastnat på högsta möjliga utan att det blir plågsamt för öronen. Jag går ut lite lugnt med The Unguided och deras senaste video, sedan återstår att se vilken väg lyssnandet tar...

Idag för 60 år sedan såg en liten fröken dagens ljus för första gången och växte upp för att bli en av rockens främsta sångerskor. För att fira hennes 60-årsdag bjuder jag på en extra trio den här veckan, lyssna och njut av lite gammalt godis med Pat Benatar...

Dags igen för en liten mini-presentation av ett band som medverkar i "Metal Munchers"...

I början av 2005 bildades i Östersund gothmetal-bandet Myrah som består av Patrik Essman (sång/gitarr), Tobias Lepistö (gitarr), Micael Svan (bas), Natalie Duarte (trummor) och Josefin Berg (synt)...

Dessvärre kunde jag inte hitta fram någon video med bra kvalité...

Snart är det dags för det lilla eländet de kallar Melodifestivalen igen och även den här gången finns på sätt och vis "Metal Munchers" med. Två av artisterna som är med och tävlar hör hemma i band som medverkar i bokprojektet, dessutom är det ytterligare en hårdrockare med där. Med andra ord ska man sitta och genomlida hela det äventyret ännu en gång och rösta på dessa låtar...

I deltävling 1 som går av stapeln i Karlskrona tävlar Yohio med låten "Heartbreak Hotel". Förutom att han har nått viss framgång i Japan som soloartist spelar han gitarr i Seremedy som medverkar i "The Second Coming". Ytterligare anknytning till "Metal Munchers" är hans pappa som är gitarrist i Corroded och mer rockanknytning finns genom hans farbror som spelar synth/cello i Takida...

Den andra artisten från bokprojektet är Ralf Gyllenhammar som till vardags håller i sångmikrofonen i Mustasch och han dyker upp i deltävling 4 i Malmö med låten "Bed on Fire". Mustasch finns med i första boken "The Festival Edition" som finns ute i handeln sedan i somras och kan beställas på Adlibris, CDON, Ginza, Bokia och Bokus med flera...

Ytterligare hårdrocksanknytning är det i deltävling 2 i Göteborg där Hammerfalls sångare Joacim Cans tävlar med "Anneli"...

Melodifestivalen sänds på SVT 1 klockan 20:00 på lördagar med början den 2:a februari...

2/2 Deltävling 1: Karlskrona
9/2 Deltävling 2: Göteborg
16/2 Deltävling 3: Skellefteå
23/2 Deltävling 4: Malmö
2/3 Andra chansen: Karlstad
9/3 Final: Stockholm

Här är startfälten för de fyra deltävlingarna:

Deltävling 1: 2/2 Karlskrona

1. Skyline
Artist: David Lindgren
2. Burning Flags
Artist: Cookies N Beans
3. Paris
Artist: Jay-Jay Johanson
4. Gosa
Artist: Mary N’diaye
5. Vi kommer aldrig att förlora
Artist: Eric Gadd
6. Heartbreak Hotel
Artist: YOHIO
7. Porslin
Artist: Anna Järvinen
8. We’re Still Kids
Artist: Michael Feiner & Caisa

Deltävling 2: 9/2 Göteborg

1. Begging
Artist: Anton Ewald
2. Make Me No 1
Artist: Felicia Olsson
3. Annelie
Artist: Joacim Cans
4. On Top of the World
Artist: Swedish House Wives
5. Hello Goodbye
Artist: Erik Segerstdt & Tone Damli
6. Only the Dead Fish Follow the Stream
Artist: Louise Hoffsten
7. En förlorad sommar
Artist: Rikard Wolff
8. Copacabanana
Artist: Sean Banan

Deltävling 3: 16/2 Skellefteå

1. Alibi
Artist: Eddie Razaz
2. Island
Artist: Elin Petersson
3. En riktig jävla schlager
Artist: Ravaillacz
4. Dumb
Artist: Amanda Fondell
5. In and Out of Love
Artist: Martin Rolinski
6. Hon har inte
Artist: Caroline af Ugglas
7. Falling
Artist: State of Drama
8 Heartstrings
Artist: Janet Leon

Deltävling 4: 23/2 Malmö

1. Rockin’ the Ride
Artist: Army of Lovers
2. Must Be Love
Artist: Lucia Pinera
3. You
Artist: Robin Stjernberg
4. Trivialitet
Artist: Sylvia Vrethammar
5. Bed on Fire
Artist: Ralf Gyllenhammar
6. Jalla dansa sawa
Artist: Behrang Miri
7. Breaking the Silence
Artist: Terese Fredenwall
8. Tell the World I’m Here
Artist: Ulrik Munther
.

Jaha, så överlevde världen den här gången också. Inte tusan gick jorden under den här gången heller, enligt mayakalendern skulle det ha skett strax efter klockan tolv mitt på dagen idag...

Dagen till ära bjuder jag på en gammal goding från City Boy hämtad från en av de bästa temaplattorna som gjorts...

Fullt upp med lyssnande på musik och bläddrande i böcker, i helgen blir det en hel bunt med recensioner att se fram emot. I förrgår var jag på "studiebesök" i Egonauts replokal/studio och fick lyssna på mastern till deras kommande platta, den är verkligen värd att vänta på. Även om deras förra platta inte är helt färsk längre så blir det en recension även av den i helgen för att få en referens till den kommande ännu obetitlade plattan...

Efter helgen är det julafton så det spelas även lite lättsam julmusik här på kontoret, till exempel Billy Idols lilla julvisa...

Näste man till rakning med en ny mini-presentation av ett band som medverkar i "The Second Coming", uppföljaren till "The Festival Edition". Så här i jultider bjuder dessutom bandets sångare på lite julgodis, receptet hittar du efter videon...

Hemmahörande i Bålsta (Stockholm) är Castillion som bildades 2002. Bandet består av Ulf Sörman (sång/gitarr), Robert Örnesved (gitarr), Johannes Berg (trummor) och Magnus Stenberg (bas).

Vit chokladtryffel med saffranssmak

Ingredienser:

1/2 dl grädde
150-200 g vit choklad
1 påse saffran
florsocker

Tillagning:

Hacka chokladen.

Koka upp grädde med saffranet.

Tillsätt chokladen och rör runt tills den smält.

Ställ kallt så smeten tjocknar.

Rulla små bollar av smeten och rulla dom i florsocker.
.

Det har varit lite tunnsått med musik den senaste tiden, något jag tänker kompensera för i veckan som kommer. Då blir det en hel bunt med Mini Munchers, med andra ord mini-presentationer av band som medverkar i Metal Munchers. Just nu bjuder jag dock på något helt annat, julmusik från brittiska The Darkness...

Italien och hårdrock är inte direkt två ord man vanligtvis kopplar samman, men det finns faktiskt sådan musik på den halvön också, ett av de mer kända banden är gothic metal-bandet Lacuna Coil. Det kommande samarbetet med den Italien-födda "Drottningen av Borås" och det faktum att tjejen ifråga inte direkt känner till hårdrock inspirerade mig att hitta lite av den varan från hennes hemland...

Det är nästan lite synd om henne egentligen, tänk vad mycket tung rock hon kommer att få sig serverat i framtiden. Det spelas nästan alltid riktig musik i mitt kök och kommer att göras även när kamerorna finns där...

Intresset för att medverka i Metal Munchers är stort och långt från alla svenska rockband finns med. Vem vet, det kan kanske så småningom till och med bli en tredje bok? Det får framtiden utvisa, just nu ligger fokus på att sammanställa The Second Coming och också fortsätta att förse så många som möjligt med succén The Festival Edition...

Så här i elfte timmen fortsätter listan med band som medverkar att växa och band nummer 105 välkomnas ombord, Fretless från Göteborg...

Ibland kan man hitta riktigt roliga saker utan att egentligen leta efter dem bara genom att klicka en länk som ser intressant ut. Vad sägs om lite bjällerklang á la Japan? Den här åker absolut in i min lista över julsånger som får komma ur mina högtalare, i synnerhet när man slipper lyssna på det sentimentala tjafset texterna annars brukar vara...

En annons på Facebook fladdrade förbi om de ommixade och återutgivna klassiska plattorna från svenska Talisman och jag drabbades av lite längtan efter nostalgi så de gamla vinylerna letades fram i samlingen. Luta dig tillbaka och njut av lite härlig 90-talsnostalgi...

Det har inte blivit mycket julmusik den här veckan, men jag har inte haft några problem att hitta något att skriva om för det. En låt hörs lite då och då i högtalarna på det här stället fast det inte är hårdrock, det är inte ens rock. Det är inte bara till jul de här artisterna får minska mängden tystnad dock..

Det är egentligen nästan skrämmande att jag som övervintrad pudelrockare faktiskt spelar låtar med ett gäng synth-nissar lite då och då, men den här duon (egentligen en trio, vi får inte glömma farbrorn som håller ordning på syntharna) har tagit något så lamt som synthpop och gjort det intressant med en del tankvärda texter. Då menar jag inte direkt den här låten utan mer låtar som "Under Glas" med flera...

Titt som tätt snubblar jag över för mig okända band som har stor potential, band som förmodligen är nya för många av oss. När det händer berättar jag som bekant om dem här på bloggen. Det här är ett sådant tillfälle...

Jag följde en länk för jag blev nyiken när jag möttes av följande tagline:

Welcome to join Hellinor - Swedish new metal with female lead singer and accordian player

Det fick mig att haja till, metal och dragspel? Kan det verkligen fungera? Att det funkar med saxofon i rock vet jag, men dragspel? Jag kollade in bandet och lyssnade, det funkar...

Hellinor är en trio från Stockholm med en kvinna vid rodret och det är också hon som håller låda i bandet. Ja, spelar dragspel alltså...

Besök Hellinor online

Förutom videon nedan som är inom ramen för studioprojektet Diztord finns det ett par videor på deras hemsida. Där finns några fler, men de är inte tillgängliga. Jag frågade sångerskan om detta och fick veta att det i nuläget är så att de inte kan nås på grund av att materialet visas för skivbolag och inte är släppta ännu.

Det är mindre än en månad kvar till julafton och det börjar bli hög tid att leta rätt på alla julklappar man vill ge till nära och kära, i synnerhet om man ska beställa dem online och hinna få dem levererade i tid...

Den kommande veckan blir något av en temavecka med lite tips på julklappar, mina egna julrecept och kanske en och annan jullåt också. Jag går ut stenhårt redan nu med den absoluta jullåten i landet Hårdrock, njut så mycket du bara kan. Den är gammal, men den går inte att tröttna på och för mig blir det ingen julstämning om inte den spelas vid jul...

Det är på intet sätt nytt att förmedla budskap med musik och det finns många bra artister i landet som använder sitt musicerande för att berätta något för oss. Det är normalt min policy att inte lägga upp något med politiskt eller religiöst innehåll, men jag har bestämt mig för att göra ett undantag. Det här är en engångsföreteelse dock och jag tar inte ställning i dessa frågor varken för eller emot, jag ger helt enkelt artisterna en chans att bli hörda på samma villkor som andra artister...

Först ut är en musikstil som egentligen absolut inte passar in hos Den Rockande Kocken, men många av er som följer bloggen lyssnar även på den här musiken. Armin är en 22-årig rappare från Stockholm som är upphovsman till låten "Nyckeln", den behandlar ett känsligt ämne, det 8 år långa Iran-Irak-kriget...

Det är bara att acceptera faktum, 80-talet vägrar dö och försvinna. 80-talsbanden ser en växande popularitet igen, dels återbildas de på löpande band och dels börjar de som aldrig egentligen slutde bli betydligt mer aktiva igen med nya skivor och nya turnéer...

Ett band som vars medlemmar egentligen var med redan när det begav sig är Sanchez och det är med glädje jag nu välkomnar dem till Metal Munchers för att medverka i andra boken, The Second Coming. Det är härligt att få med lite fler av de gamla rävarna på rockscenen...

Det är inte utan att jag känner mig lite sliten efter tre dagar rockfest och sedan ett par dagars slit med att få gjort allt jobb som inte hanns med för rockandet, så resten av dagen får det bli lite lägre fart och avkoppling för att återladda batterierna...

Med andra ord blir det även en stund utsträckt på soffan med lite lugn musik och smaken för dagen är en äldre platta med en av husgudarna på det här stället, härligt är det att få sänka takten lite ibland...
.

Häromdagen ramlade det in en inbjudan till ett evenemang nästa månad i Borås, det danska power metal-bandet Seven Thorns ska spela på en restaurant i staden och dem inbjudan tackade jag absolut ja till. Jag ska villigt erkänna att jag faktiskt inte hade hört det här bandet tidigare, men det har jag rättat till nu...

De är hyfsat bra även om de saknar lite av den tyngden som jag förknippar med power metal och det blir en spelning att se fram emot, en stunds avkoppling mitt i all julstressen. Det är dessutom alltid roligt att hitta nya band jag inte hört förut...

Den mest uppriktiga formen av beröm och uppskattning är efterapning och imitation. Artisten som är föremål för veckans tema, Bruce Springsteen, har många låtar som andra artister gjort sina egna cover-versioner av, men några tar det ett steg längre och gör något eget av låtarna istället för att bara spela in dem rakt upp och ner...

Ett exempel är Richard "Cheech" Marin, den ena halvan av komikerparet Cheech & Chong, som 1987 gjorde filmen "Born in East L.A." och där utgick från Springsteens låt "Born in the U.S.A." och skrev en egen text med utgångspunkt från filmens handling...

Det har blivit lite bättre spridning geografiskt den senaste tiden vad gäller banden som medverkar i "Metal Munchers", de senaste banden att stiga ombord kommer från Skåne som hittills varit lite underrepresenterat. Senast i raden är Dirty Passion från Malmö och därmed är det totala antalet band nu imponerande 102 stycken...

Lagom till att jag nästa vecka ska förära Göteborg Rockfest inte bara ett utan hela tre besök, alla dagarna med andra ord, så stiger ett av de spelande banden ombord på tåget kallat "Metal Munchers" som nummer 101 på listan och jag hälsar Famoüs Jameson välkomna i gemenskapen...

Om det är så att bandets namn härstammar från vissa destillerade drycker ska jag låta vara osagt, men deras namn för onekligen tankarna till två whiskey-sorter, Famous Grouse och Jameson...

Tidigare i veckan har jag spelat videor med sex av banden som både spelar på rockfesten och medverkar i böckerna och här kommer de två sista som ska ses och höras nästa helg...

Jag skrev förvisso i Veckans Trio att resten av banden på Göteborg Rockfest som också medverkar i "Metal Munchers" skulle komma i nästa veckas trio, men det slog mig att den är redan reserverad för en helt annan artist i samband med den stora tävlingen som också startar då så det blir ett par inlägg nu i helgen istället med resterande band. Det första kommer här med tre av banden, en extra trio den här veckan...

Något är allvarligt fel med de svenska TV-kanalerna. Det är lördag kväll och alla visar bara skräp och gammal skåpmat, det finns bara en sak att göra och det är att jobba lite och lyssna på lite bra musik...

Smaken för dagen i den avdelningen är italiensk och ja, Italien har mer än bara Ramazotti att erbjuda. Även om den inte är lika välkänd som den svenska så finns det även där hårdrock och den mest kända gruppen är nog power metal-bandet Rhapsody of Fire, fram till 2006 då de fick ändra namnet på grund av en upphovsrättstvist hette de kort och gott Rhapsody...

Det blev italienskt på grund av det blivit en del Italien runt bloggen såväl som privat, bland annat vinsten av resan till Sorrento i Del Monte's tävling, en av de senaste kokböckerna som publicerats, "Lilla Pastaboken", och mycket annat som jag sparar till en annan gång. Jag kan ju inte berätta allt samtidigt, då blir det inget kvar för dig att se fram emot att få läsa...

Nu på morgonen blev listan med band som medverkar i "Metal Munchers" båda böcker tresiffrig och jag hälsar band nummer 100 välkomna ombord, Castillion från Bålsta. Här en lite äldre video med dem med ett underbart gitarrspel som tydligt illustrerar varför svensk hårdrock är bäst i världen...

Med 49 band redan klara för "The Second Coming" börjar det nu bli lite "bonusband" också. Av erfarenhet vet jag att det kommer vara ett band eller två som egentligen ska vara med som av olika skäl inte kommer med hela vägen fram så det är bra med lite marginal...

Det första extrabandet att stiga ombord är Bombus, det är inte riktigt hårdrock/metal utan mer punk men eftersom det inte finns tillräckligt många renodlade bra punkband för att fylla en hel bok så får de följa med på ett hörn i "Metal Munchers"...

Det tycks bli en dag med mycket musik, ännu ett band har anmält intresse för att medverka i "The Second Coming" och nu är det alltså lika många band i andra boken som i "The Festival Edition". Välkomna ombord Firstborn från Kinna...

Förhoppningsvis ska det vara lite lugnt på musikfronten en timme eller två så jag kan få lov att roa mig lite i köket också...

Det är med en viss stolthet jag nu kan presentera band nummer 97 att stiga ombord på tåget kallat "Metal Munchers" och därmed har även andra boken fått ett klassiskt 80-talsband av den lite mjukare sorten vilket gör den lika komplett som "The Festival Edition"...

Alla vi som var med på slutet av 80-talet har dansat nära någon annan på dansgolven till Alien och deras klassiska rockballad "Only One Woman" mer än en gång. Även om Alien är aningen mjukare än en del av de tidigare banden som medverkar hör de hemma i samlingen, bandet likaväl som medlemmarna individuellt genom andra samarbeten har haft en del inverkan på den svenska rockscenen genom åren...

Ännu en vecka med hur mycket som helst att göra med möten, intervjuer och all denna förbaskade administration man har att ta hand om som egenföretagare. Dessvärre blir bloggen lite lidande, men misströsta inte, inlägg kommer lite då och då när tiden tillåter det...

Med "Metal Munchers" går det framåt sakta men säkert och det totala antalet band rekryterade för de båda böckerna är nu 96 stycken, med andra ord är det bara ett par band till som saknas för att "The Second Coming" ska innhålla lika många tungt rockande band som den första boken "The Festival Edition"...

Senast i raden av band att ansluta sig är Borås-killarna Egonaut och jag välkomnar dem ombord...

I jobbet kommer jag titt som tätt i kontakt med och får möjligheten att se och höra många nya och/eller unga band, det är en del av det som gör mitt jobb så otroligt omväxlande och roligt. Ibland tar de kontakt själva och undrar om jag inte kan skriva en rad eller två om dem och i mån av tid och utrymme gör jag det gärna. Även de här banden förtjänar att få en chans att nå ut till en större publik...

Ett sådant band är skivaktuella Bottlecap från Göteborg. Deras debutalbum släpptes bara igår, en recension kommer inom kort...

De beskriver sin musik som "mustig in-you-face-rock med en släng av ADHD", de säger att de spelar hårt, de spelar roligt och de tuggar i sig scengolv som om det inte fanns någon morgondag...

Bandets presstext:

Bottlecap bildades hösten 2008 i Göteborg av de tre musketörerna Johan Reiman, Gustav Påhlsson och Marcus Nilsson. Efter två år fyllda med spelningar och pallplatser i tävlingar i Göteborgsområdet hade bandet utvecklat sin musikstil och slipat sina liveframträdanden likt vassa dödliga knivar. Nu var de redo att ta nästa steg. Under hösten 2011 släpptes singeln ”Mind Box” som följdes upp med en tre veckor lång turné runt om i Sverige.

Med en ryggsäck fylld med nytt material begav sig Bottlecap i februari 2012 in i studion för att spela in debutalbumet. Efter att ha vänt ut och in på sig själva flera gånger om släpptes skivan ”Bottlecap” på vinyl och CD i oktober 2012, genom bolaget Muther Music. 

Med en hysterisk mängd energi levererar Bottlecap en hänsynslös liveshow som lämnar publiken sprattlande och skrikande efter mer. Om och om igen.

Det är inte klokt hur mycket det är man måste göra och värst av allt är att tiden aldrig tycks räcka till. Eftersom EU nu ändå håller på och ska bestämma om allt och inget, kan de inte införa några extra timmar på dygnet? 28 timmarsdygn istället för 24 hade varit ypperligt, då kanske man hade haft tid att sova någon natt också...

Som företagare tycks det inte vara något slut på alla papper diverse myndigheter ska ha, värst är nog den största ligan med förskingrare det här landet har skådat, Skatteverket. Att sammanställa alla dokument stjäl en hel del tid som jag skulle kunna använda för att bland annat göra bloggen bättre och till och med hinna med det som skulle varit upplagt redan...

Apropå bloggen, även om huvudfokus när det gäller musiken är hårdrock och metal så är det många läsare som inte lyssnar på just den musiken och någon gång emellanåt måste jag ju vara snäll mot dem också. Dessutom är det tänkt att det så småningom ska bli böcker med andra genrer än just hårdrock och metal, till exempel att popsnörenas "Metal Munchers"...

Några genrer som är aktuella är pop, dance/techno och rap/hiphop, så därför bjuder jag idag på en video hämtad från en sådan genre...

Intresset från de svenska rockbanden att medverka i "Metal Munchers" är stort, det totala antalet band är nu hela 95 stycken och snart är det lika många band i den andra boken, "The Second Coming", som är planerad att ges ut efter årsskiftet som det är i den första, "The Festival Edition", som redan nu finns ute hos alla bokhandlar online och även kan beställas hos din lokala boklåda med ISBN-nummer 978-91-637-1034-6...

Senaste banden att anmäla sitt intresse för att medverka kommer båda från Stockholm och det är Sister och Monoscream...

Just när vi trodde att vi sett allt så kastar TV4Play upp en ny dokusåpa om ett rockband, Rockstjärnor, med premiär nu på lördag...

Rockstjärnedrömmen hos killarna i rockbandet Pompei Nights får sig en törn när killarna samtidigt flyttar hemifrån och tvingas växa upp. Hur ska det gå med drömmen att bli stjärnor när några är beredda att kämpa för att erövra världen medan andra mest vill slöa, festa och dra skämt?

Det är inte bara i Rockstjärnor du hittar Pompei Nights, de är också band nummer 93 att medverka i "Metal Munchers" och kommer att finnas i andra boken, "The Second Coming"...

Läs mer om Rockstjärnor efter videon...

Sakta men säkert fylls listan med band som kommer att medverka i "The Second Coming" och det är nu bara 9 platser kvar innan andra boken har lika många tungt rockande band som den första, "The Festival Edition", platser som kan bli fyllda rätt så snabbt med tanke på att en representant för ett skivbolag hörde av sig för att kolla om något av deras band var av intresse. Det fanns några instressanta band i deras stall och just nu väntar jag bara på ett klartecken från dem innan de läggs till listan...

Senaste tillskottet steg ombord på tåget tidigare idag och jag välkomnar Göteborgsbandet Start A Fire med på resan...

Att det inte är någon idé att planera eftersom det aldrig blir som man planerat ändå fick jag med all önskvärd tydlighet bevisat idag. Jag stod i begrepp att påbörja helgens massiva bakande och skulle till att göra rent ett par redskap jag behövde som behövde fräschas upp efter att ha legat oanvända ett tag när jag upptäckte att det inte fanns något varmvatten. Det var inte ens tryck i ledningen och trots att jag öppnade kranen fullt kom det bara droppar...

Att ställa sig och baka en massa medför också att det blir en del disk, men utan att kunna göra rent de redskap, skålar och allt annat som används har jag tillräckligt mycket självbevarelsedrift att inte skapa behovet att rengöra. Så jag avvaktade för att se om det varma vattnet skulle återkomma i vettig tid, men det lyste med sin frånvaro från förmiddagen ända fram till efter klockan sju på kvällen...

Med andra ord, bakandet får vänta tills imorgon och jag roar mig med att lyssna på lite ny musik. Ett av banden som kommer att medverka i "The Second Coming" har nyligen släppt sin nya platta "Bleed and Scream", här är titelspåret från den plattan. Jag skulle ha recenserat den, men Eclipse tyska skivbolag har fortfarande inte fått tummarna ur och skickat det utlovade exemplaret. Tyskarna är tydligen inte alltid lika effektiva..

Det händer mycket när man inte är på kontoret också, när jag laddade ner dagens skörd av mail som kommit medan jag var iväg fanns bland annat intresseanmälan från Devilicious från Göteborg att medverka i Metal Munchers och därmed är det totalt 88 band...

Märkligt ändå, vissa dagar händer absolut ingenting och andra hinner man knappt med själv. I morse anmälde Raubtier intresse för att medverka i Metal Munchers och bara några timmar senare hoppar band nummer 87 ombord på tåget...

Välkomna med på resan önskar jag Baby Jane från Göteborg och rusar sedan iväg för ännu ett möte inne i sta'n...

Det är fullt upp med möten och evenemang av olika slag den här veckan, något som tyvärr leder till lite färre inlägg på bloggen. Jag försöker dock att få in åtminstone ett inlägg varje dag, imorgon kan det bli väldigt tajt med tiden dock när jag åker till Göteborg tidigt för att vara jurymedlem på Chark-SM och återkommer först sent på kvällen...

Det är också full fart framåt med Metal Munchers och band nummer 86 anmälde sitt intresse för att medverka nu på morgonen, det mest nordliga bandet hittills. Välkommen ombord Raubtier från Haparanda...

Att gammal är äldst bevisas gång på gång när de gamla rockhjältarna fortsätter att leverera, senast Magnum med sitt nya album "On The 13th Day". Det här är deras bästa platta på länge, nästan i klass med klassiska album som "On A Storytellers Night" och "Vigilante". Att hitta officiella videor har inte varit lätt, det är inte ens två veckor sedan plattan släpptes så sådana finns det inte så många av ännu...

Under veckan som kommer blir det inget övergripande tema, jag har för många olika evenemang och möten inplanerade för att det ska kunna fungera med ett tema. Därmed inte sagt att det inte kommer några inlägg, här kommer både musik och mat att levereras som vanligt...

Helt plötsligt har tiden rusat iväg och det är söndag igen, var tusan tar veckorna vägen egentligen? Här på mitt lilla kontor är det dock fullt upp som vanligt, det spelar tydligen ingen roll vilken dag på veckan det är så finns det hela tiden saker som måste bli gjorda...

Bland annat fortsätter arbetet med Metal Munchers och ännu ett band har anmält intresse för att medverka. Välkomna ombord dEMOTIONAL från Göteborg...

Alldeles strax på väg ut för att åka in till den stora staden och releasefesten, men först lite avkoppling med nostalgi av högsta klass. Rainbow "Bent Out Of Shape" lyckades landa i CD-spelaren och där finns den här låten, den fick mig att inse att varför ha bråttom hem från festen när det enda stället jag någonsin kommer finna den jag älskar är på drömmarnas gata, jag kan lika gärna ta sista bussen hem i natt för när jag ändå måste sova ensam har jag ingen brådska dit...

Det har varit som förgjort att försöka få något som helst gjort nu på eftermiddagen, nu lägger jag ner för dagen och samlar mig inför kvällens övningar när jag ska på releaseparty för Evocations nya platta "Illusions of Grandeur" som släpptes i måndags...

Grannar som skriker till andra grannar stående bara ett par meter bort (kan inte folk prata normalt längre?), en röjsåg som kapar buskar, en åkgräsklippare som snurrar runt, den skrikande grannens hund som skäller oavbrutet och gud vet vad mer i snart en timmes tid, inte tusan går det att skriva krönikor eller avlyssna skivor för recension då...

Man kanske skulle bosätta sig ute i skogen med några kilometer till närmsta granne? Fast risken är väl att man drabbas av lappsjuka istället. Nej, nu lägger jag mig ett varmt bad och försöker stänga ute omvärlden en stund, kanske oljudet utanför kontorsfönstret försvinner under tiden...

Sommaren är över och även de gratis konserterna som bjuds på varje år i Borås, de så kallade Sommartorsdagarna, och jag hade ett litet bekymmer. Vad skulle jag nu göra med mina torsdagkvällar?

TV4-Gruppen löste det åt mig hastigt och lustigt med två nya serier, Kockarnas Kamp på TV4 och Hela Sverige Bakar på Sjuan. Nu fick jag något att göra och slaviskt sitter jag där och undrar varför svenskarna är så platta och tråkiga? Var finns attityden och tävlingsandan vi ser hela tiden i utländska program av samma sort?

Varje gång tänker jag att kanske det kommer när deltagarna blivit lite varma i kläderna, men inte händer det. Kockarnas Kamp fortsätter att vara en klubb för inbördes beundran och i bagarsvängen står de med ett försynt leende och undrar för sig själva varför det inte jäser som det ska...

Som de flesta nog vet vid det här laget så var jag castad egentligen för Hela Sverige Bakar men var tyvärr tvungen att tacka nej eftersom inspelningarna skulle ske samtidigt som jag skulle till att lansera "The Festival Edition". Dock har det givit mig ett eget litet helgnöje, att på bloggen presentera mina egna bidrag till grenen de kallar "paradbaket", naturligtvis utom tävlan eftersom det redan är inspelat och en vinnare är utsedd...

Den här veckan var det cupcakes och man skulle prestera 3 olika varianter med 10 av varje. På lördag sätter jag full fart i köket redan på morgonen och fixar till mina 30 små godbitar...

För att balansera upp bristen på attityd i de båda programmen i viss mån bjuder jag på en klassisk låt från Tyskland som är full av attityd...

Det har varit en lång vecka och jag har tagit en lugn dag idag, men lite musik ska jag åtminstone bjuda på och det blir Michael Jackson-låten "Beat It" i hårdrockstappning med Enbound som så klart är med i "Metal Munchers - The Festival Edition"...

Ett band jag alltid tyckt om även om det inte är hårdrock är 20-årsjubilerande Millencolin och de har nu stigit ombord på tåget kallat Metal Munchers som band nummer 84 i ordningen. Sakta men säkert närmar sig "The Second Coming" samma antal band med samma bredd och variation som "The Festival Edition", dessutom kommer Sator och Millencolin i samma bok. Hur läckert är inte det...

Som jag deklarerade igår är inte dödsmetall min favoritgenre inom hårdrocken, men det är stor skillnad mellan banden och hur de framför sin death metal. Souldrainer från Östersund gör en lite mer melodisk variant med growling där det lätt går att urskilja vad som sjungs även för en gubbe som jag som vuxit upp med pudelrock och mer traditionell metal...

Nyfiken på vilken deras favoriträtt är? Det finns att läsa i "Metal Munchers - The Festival Edition"...

OK, death metal är inte direkt min egen favoritgenre inom hårdrocken, men den finns och ska finnas med i Metal Munchers. Utan alla olika stilar representerade är inte de böckerna fullständiga...

Det har varit en händelserik torsdag med flera band som anslutit sig för att medverka, det senaste är Miasmic Theory...

Det har blivit väldigt mycket musik idag och inte så mycket recept, jag ska försöka rätta till det imorgon så håll ut om du kommer hit för maten och inte musiken...

Det rullar på och ännu ett band har anslutit sig till Metal Munchers, Myrah från Östersund. Det var inte lätt dock att hitta någon studiovideo, så du får hålla tillgodo med en liveupptagning där ljudet inte är det allra bästa tyvärr...

I den här takten är snart även "The Second Coming" lika sprängfylld med underbara svenska rockartister som "The Festival Edition"...

Att det är tema Metal Munchers den här veckan på bloggen går nog inte att undvika att notera och det rullar på ordentligt med fler band som ansluter sig för att medverka i bok nummer två, "The Second Edition", som är tänkt att komma ut efter årsskiftet...

Senast i raden att hoppa på tåget är The Bjorn och det totala antalet band i båda böckerna är nu 81 stycken, i den här takten blir det inte svårt att fylla den andra boken med samma bredd och variation som "The Festival Edition"...

Idag ligger jag av personliga skäl lite efter, men det tänker jag ta igen under eftermiddagen och kvällen och går igång med lite dödsmetall tillsammans med senaste tillskottet till "Metal Munchers" och välkomnar Bombs of Hades ombord som band nummer 80 med på resan...

Helt i linje med veckans tema har det satt fart ordentligt med nya band som anmäler sitt intresse för att medverka i uppföljaren till "The Festival Edition" och det totala antalet band som är med på tåget uppgår nu till 79 vilket innebär att det hittills är 30 band klara för "The Second Coming"...

Vad sägs om att börja dagen med lite death metal tillsammans med det senaste tillskottet till Metal Munchers? Från Göteborg/Borås kommer Evocation som just ställt sig till förfogande...

Visst är det märkligt ändå hur vissa låtar så väl passar in på olika stämningar och känslor, låtar som för alltid tycks följa med oss i livet och återkomma. En sådan för mig är Queensrÿche's "I Don't Believe In Love" från deras album "Operation: Mindcrime" som just nu snurrar i CD-spelaren...

Idag har jag egentligen fullt upp på mitt lilla kontor med lite administrativt arbete plus att jag väntar samtal från en agentur som kontaktade mig förra veckan angående representation, men det hindrar inte mig från att bjuda på lite musik...

Här är en låt med Smashing Into Pieces hämtad från den kommande debutplattan...

Det går framåt på alla håll och kanter, det kommer nog inte att bli något problem att få lika många band med lika stor variation i "The Second Coming" som i "The Festival Edition". Nästa band att anmäla intresse för att medverka är Spiders från Göteborg och jag hälsar dem hjärtligt välkomna ombord...

Missa för övrigt inte den kommande veckans tema här på bloggen som är Metal Munchers, det lovar att bli en intressant vecka...

Det har varit en produktiv morgon, jag har hunnit med att skriva såväl några inlägg som en krönika för Hey Sugar Magazine och röjt lite i köket efter gårdagen. Dags för lite avkoppling med bra musik och återigen hamnade jag så att säga i rännstenen när valet föll på Lee Aaron's låt "Whatcha Do To My Body", det är inte svårt att lista ut hos vem mina tankar är...

Inom kort kommer jag att fortsätta med mini-presentationerna av band som medverkar i Metal Munchers, de som går under namnet Mini Munchers, efter hand som alla bandens material inkommer. Det är för närvarande totalt 77 band i båda böckerna och fler ska det bli...

Metal Munchers på Facebook

Metal Munchers - The Festival Edition kan beställas hos alla bokhandlar och har ISBN-numret 9789163710346. Några av de bokhandlar online som har boken på sortimentet:

Adlibris - CDON - Bokus - Bokia

Senast i raden att ansluta sig är tjejbandet Thundermother...

Fullt upp med att prova mig fram för att få ett fungerande recept för en av desserterna som föreslagits via inlägget Dessertassistans, det har visat sig inte helt lätt att få det att fungera som det var tänkt. Men, skam den som ger sig, förr eller senare ska jag få ordning på det...

CD-spelaren fortsätter att snurra och det är fortfarande britter som står för musicerandet, Def Leppard den här gången. Mitt i arbetet går tankarna till flickvännen igen och styr omedvetet valet av musik...

Apropå desserter (veckans tema) så börjar det bli dags att på allvar ge sig i kast med de nya recepten för Del Monte's tävling. Jag har fått en del uppslag och idéer från en del av er utöver mina egna, men fler är välkomna. Kika gärna på inlägget Dessertassistans och lämna ditt eget lilla bidrag, det är inte recept jag behöver utan bara tips och idéer...

Som alltid så snurrar det bra musik i CD-spelaren här när det ska stökas i köket, för tillfället är det några brittiska gubbar som står för skönsången, Saxon...

Sitter och går över statistiken, det är något jag gör varje morgon, och för varje dag blir jag mer och mer stolt över mig själv och Den Rockande Kocken. Ett är säkert, något gör jag rätt med bloggen när den ökar i "ranking" och besökare/läsare/följare i stort sett dagligen...

Jakten på Kissie och alla de andra blonda "tanterna" i toppen fortsätter, under natten har Den Rockande Kocken gått från de 50 mest välbesökta bloggarna i landet till Topp 40 med en placering på Bloggportalen som nummer 39...

Jag firar för mig själv med att spela lite musik för grannarna, rock ska avnjutas på hög volym eller inte alls. Just nu snurrar Queensrÿche's platta "Empire" och där finns en låt som jag absolut kan identifiera mig med även om jag inte är eller har varit beroende av en rullstol, "Best I Can", och det är en riktigt bra låt. Håll till godo och njut...

Med veckans tema, desserter, är det oundvikligt att det bjuds en och annan video också på temat sötsaker och då blir det till att stiga utanför min säkra zon lite igen, det blir med andra ord inte bara hårdrock och metal den här veckan även om den första låten åtminstone är rock...

Veckans Produkter har utgått den här veckan, jag skulle ha skrivit om färdiga rotfruktsgratänger och har för ändamålet fått värdekuponger från producenten, men det har visat sig att ingen butik jag kunnat besöka under veckan haft dessa på sitt sortiment och detta i landets 13:e största stad...

Istället bjuder jag på lite musik som passar för dagen i det Hvornumska residenset...

För ett par veckor sedan var det tema 80-tal här på bloggen och en musikstil som kom starkt under det decenniet var reggae, något jag bara berörde helt flyktigt då. Efter att jag fått mig middag till livs och fått undan disken bestämde jag mig för parkera mig i horisontalläge på soffan med lite musik i högtalarna och gissa var tankarna fanns när helt omedvetet en platta med just reggae hamnade i CD-spelaren...

Något jag inte berörde alls under den veckan var alla toppfilmer som kom under 80-talet med mängder av bra musik, speciellt en film hade en replik som är svår att få ur huvudet så det är väl lika bra att rikta den också till samma person som återigen genom sin blotta existens påverkade musikvalet... Take me to bed or loose me forever...

Det har varit en lång vecka och det är inte utan att jag känner mig lite utsliten, så det får bli en lugn fredagkväll med ett par filmer och lite rock av den lugnare sorten som till exempel den perioden med Sammy Hagar jag ratade i Veckans Trio, när han spelar med Van Halen. Just låten i den här videon är för kvinnan i mitt liv som jag älskar väldigt mycket, men som inte tycks förstå riktigt hur djupa mina känslor för henne är...

Det kan bli väldigt lustiga effekter om man låter tankarna vandra när man jobbar och ska välja musik att lyssna på till arbetet, det upptäckte jag idag när flickvännen uppfyllde tankarna och det helt omedvetet blev en platta med Lita Ford som landade i CD-spelaren...

Nåja, inget fel på den plattan och Lita Ford är ju trots allt en ikon inom hårdrocken, men det kan kanse vara idé att ha tankarna på arbetet när jag jobbar...

Det har blivit aningen för lite musik både här på bloggen och i min stereo, så nu har jag dragit igång en vettig platta och vridit upp volymen till grannarnas förtret...

Lite härlig metal som till exempel Manowar är aldrig fel och klagar grannarna är det bara att köpa dem ett ex av plattan så de kan lyssna själva utan att snylta på dina ljudvågor...

BANG YOUR HEAD!!!

Det går inte att ha en temavecka om 80-tal utan att nämna det band som sannolikt har påverkat den elektroniska musikscenen mer än något annat och den genre inom populärmusiken de återfinns i, synth och Depeche Mode...

Synthmusik, eller helt kort synth, definieras vanligen som en populärmusikalisk inriktning av elektronisk musik. Begreppet används ofta om den syntpop som blommade upp och riktade sig till en bred publik under 1980-talet i och med att musikbranschen fick möjligheten att använda digitala verktyg för att programmera instrument och skapa nya ljud. Musiken skapas med hjälp av synthesizers, trummaskiner, och har från 1980-talet och framåt allt mer mixats med hjälp av musikredigeringsprogram i datorer.

Depeche Mode är ett brittiskt synthband, bildat 1980 i Basildon, fem mil öster om London.

Vince Clarke, Martin L. Gore och Andrew Fletcher bildade redan 1979 ett band vid namn Composition of Sound, men bandet upplöstes redan efter ett år. Tidigare hade Martin Gore framfört bandets texter, men han hade tröttnat på att vara sångare. Trion bildade 1980 bandet Depeche Mode som ett andra försök och började söka efter en ny sångare. Honom skulle de finna på en av Englands många lokala pubar. Vince Clarke såg David "Dave" Gahan uppträda och David blev genast erbjuden att bli medlem i deras grupp. Namnet Depeche Mode sägs komma från det franska modemagasinet med samma namn som fortfarande ges ut och betyder ungefär "modenyheter" eller "modebulletin".

Efter första albumet Speak and Spell (1981) lämnade Clarke bandet för att bilda Yazoo och senare The Assembly och Erasure. Depeche Mode fortsatte som trio varpå både soundet och texterna fick en mörkare och mer melankolisk ton när Martin Gore tog över låtskrivandet. Albumet A Broken Frame släpptes 1982. Gruppen utökades samma år med Alan Wilder. Han lämnade gruppen 1995.

Depeche Mode är det mest framgångsrika bandet inom synthmusiken någonsin och vann en allt bredare publik under åren. 1990 blev låten Enjoy the Silence en stor hit världen över och i och med albumet Violator som släpptes samma år etablerade sig gruppen som ett av de största banden i världen. Framgången hade dock en baksida, sångaren David Gahan fastnade i drogproblem och bandet var nära att upplösas vid ett flertal tillfällen under mitten av 1990-talet. Gahan har dock tagit sig ur problemen och bandet har fortsatt att producera skivor. 2005-2006 genomförde gruppen sin kanske mest framgångsrika turné någonsin med 128 spelningar inför en total publik på över 2 miljoner människor. Bland annat spelade gruppen på Stockholms stadion inför 30 000 personer.

Gruppen har sedan början av 1980-talet givit ut 12 studioalbum och 44 singlar. De tre singlar som placerat sig högst på den amerikanska topplistan Billboard Hot 100 är Enjoy the Silence (8:e plats, 1990), People are People (13:e plats, 1985) samt Policy of Truth (15 plats, 1990). Billboardstatistiken går dock bara tillbaka till 1985, vilket exkluderar hittarna från de tre första albumen från jämförelsen, däribland Just can't Get Enough (1981) och Everything Counts (1983).

På topplistor i Europa, särskilt i Tyskland, har de flesta av bandets singlar placerat sig mycket högre än vad de har gjort i USA. Singlarna Enjoy the Silence och Precious hamnade till exempel på första plats i många europeiska länder, bland annat i Sverige.

21 april 2009 släppte gruppen sitt tolfte studioalbum; Sounds of the Universe. Liksom på det förra studioalbumet, Playing the Angel, innehåller albumet musik skriven av både Martin L. Gore och av David Gahan. På skivan finns bland annat sångerna Wrong, Jezebel, In Chains och Hole To Feed. Albumet produceras av Ben Hillier. 10 maj 2009 hade gruppen turnépremiär för Tour of the Universe och besökte bland annat Arvikafestivalen 3 juli 2009.

Besök Depeche Mode på nätet

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

Thrash metal är en hårdare och ofta snabbare variant av heavy metal som uppstod då hardcorepunk blandades in i musiken. Detta var den första genren inom extrem metal och en av de vanligaste formerna av metal under 1980-talet. Thrash metal spelas oftast med tunga och snabba riff/kvintar. Inom thrash används dubbelpedaler väldigt ofta. Stilen skiljer sig från den närbesläktade speed metal genom ett mer aggressivt uttryck.

De första thrashlåtarna skapades i slutet av 1970-talet och stilen fick sitt stora genomslag främst i USA och Tyskland under 1980-talet. Megadeth, Slayer, Metallica och Anthrax var några av de största grupperna i USA och brukar benämnas "de fyra stora". Andra betydande band på den amerikanska thrashscenen var Exodus, Testament och Overkill. I Tyskland kom Sodom, Kreator och Destruction att bli de mest framgångsrika banden. Det var musikpressen som skapade termen thrash metal i början av 1980-talet, vilket ledde till att termen började användas av fans och en del av banden själva. Metallicas Master of Puppets, Slayers Reign in Blood och Megadeths Peace Sells... But Who's Buying?, alla tre släppta år 1986, anses av många vara thrashens tre viktigaste skivor.

Musikaliska kännetecken är extremt snabba tempon och virtuost gitarr- och trumspel; sångtexterna domineras av nihilism och samhällskritik. Just tempot används ofta som medvetet stilmedel, dels det snabba tempot, men i synnerhet den karakteristiska växlingen mellan långsamma och väldigt snabba partier inom enskilda låtar.

Under 1990-talet fick heavy metal i allmänhet ge vika för ny, alternativ rockmusik som grunge. Metallica släppte sitt radiovänliga svarta album och thrash metal blev delvis passé. Under det sena 1980-talet uppstod också andra stilar som lånade element från thrash, Black Metal och Death Metal.( Thrash utvecklades också senare med att också låna särskilda element från black och death ) Under 2000-talet har thrash metal gjort en liten comeback och blivit mer populärt tack vare band såsom Evile, Warbringer och Municipal Waste

Måhända var Metallicas svarta album radiovänligt, men det har sålt imponerande 30 miljoner exemplar och är därmed en de 10 mest sålda hårdrocksplattorna i världen...

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

En musikstil som också fick ett stort uppsving under 80-talet är reggae och mest framgångsrikt var bandet UB40, ett band som spelar än idag...

UB40 är en brittisk reggaegrupp bildad 1978 i Birmingham, England av ett gäng vänner som träffat varandra på olika skolor och högre utbildningar i Birmingham. Eftersom de flesta var arbetslösa valdes namnet UB40 efter arbetsförmedlingens blankett nummer UB40 (Unemployment Benefit Form 40). Huvudsångaren och låtskrivaren Ali Campbells speciella röst har varit kännetecken för gruppen, liksom covers på jamaicanska reggaehits från åren 1968 - 1974 som de hörde på fritidsgårdarna i arbetarklassområdena i Birmingham...

UB40 är, räknat i sålda skivor och intäkter, det mest framgångsrika reggaebandet genom tiderna. Bandet har sålt mer än 70 miljoner album och har haft mer än 50 singlar på den brittiska topplistan. På förstaplatsen har gruppen placerat sig med Tony Tribes "Red Red Wine", med "I Got You Babe" där bandets förstesångare Ali Campbell sjunger duett med Chrissie Hynde, samt en reggaeversion av Elvis Presleys "Can't Help Falling in Love" med vilken UB40 låg etta i ett antal länder samtidigt, däribland USA och Storbritannien...

Ali Campbell lämnade UB40 2008 för att satsa på en solokarriär. Han ersattes av Alis och Robin Campbells bror Duncan...

Besök UB40's hemsida

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

Det var inte bara rockscenen som utvecklades enormt under 80-talet, popscenen såg även den ett otal nya stilar och genrer födas...

New Romantic kallades en mode- och musikströmning som uppstod i Storbritannien i början på 1980-talet som en reaktion mot punk och disco. Musiken var synth-baserad pop och hämtade inspiration från David Bowie och Roxy Music. Utseendet var minst lika viktigt som musiken och ledde till kritik som hävdade att musiken var ytlig, alltför lättsmält och inte särskilt allvarligt menad...

Det typiska new romantic-modet präglades dels av ett androgynt utseende med mycket smink, fantasifulla frisyrer och kläder inspirerade av romantiken (till exempel Steve Strange från Visage och Boy George från Culture Club) men kunde också vara mer strikt med eleganta kostymer (till exempel Japan och Spandau Ballet)...

Till en början var det en exklusiv rörelse koncentrerad till London-klubbarna Billy's och The Blitz men har senare, ofta felaktigt, kommit att associeras med en lång rad syntbaserade och moderiktiga artister som egentligen inte alls hade något med new romantic-rörelsen att göra...

Några av banden inom new romantic har påverkat popscenen mer än andra och många av deras topplåtar spelas flitigt än idag, ett sådant band är Spandau Ballet...

Spandau Ballet är en brittisk musikgrupp från London som bildades av Gary Kemp, Martin Kemp, John Keeble, Tony Hadley och Steve Norman 1979. De var ett av de ledande banden inom New romantic-genren och utvecklade senare en elegant och välpolerad soulpopstil. Gruppen hade stora framgångar under 1980-talet med låtar som True och Gold. Bandet fick sitt namn efter ett förslag från journalisten Robert Elms. Han hade sett det klottrat på en toalettvägg i en nattklubb i Berlin. Spandau i namnet kommer av Berlin-stadsdelen med samma namn...

Gruppen splittrades 1990 men aviserade sin återförening i mars 2009, komplett med en turné som inleddes i oktober 2009...

Gruppen släppte sitt nya album Once More, som innehöll omarbetade versioner av tidigare material, och den nyskrivna singeln med samma namn den 19 oktober 2009...

Martin Kemp har också en framgångsrik karriär som skådespelare och även Gary Kemp har medverkat i flera filmer, bland andra Bodyguard från 1992...

Besök Spandau Ballet på nätet

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

New wave är en subgenre inom västerländsk populärmusik som uppstod i Storbritannien ungefär 1977-78 några år senare än punkrocken. Termen var först en slags beskrivning av en mer musikaliskt och lyrikmässigt komplex musik än punk, den omfattade punkband "som lärt sig spela" och i botten fanns värderingar som anti-rasism och ett utbrett missnöje med regeringen Thatchers ekonomiska politik. I förlängningen ledde ambitionen att förena musik och socialt engagemang att just två new wave-artister – Bob Geldof och Midge Ure – tog initiativet till den stora hjälpgalan för Etiopien, Live Aid. Till de ekonomisk-politiska ställningstagandena hörde även initiativen att starta egna skivbolag.

Musikaliskt fanns influenser från punk, rock, pop, reggae, ska, dub, mycket tidiga Beatles-låtar och världsmusik, new wave var därmed en mycket bred genre omkring åren 1979-85. Givetvis var flertalet artister skickliga och begåvade redan från start. Till de stora artisterna hörde The Police, Blondie, The Clash, Elvis Costello och Talking Heads. Som inom annan populärmusik inleddes ett experimenterande med synthesizers och det stora antal nya ljudmönster som utvecklingen av den digitala ljudsyntesen möjliggjorde i början och mitten av 1980-talet. 1980-talets synthvåg räknas normalt inte till new wave, men otaliga nya band under 1990-talet och under 2000-talets första decennier är influerade av new wave. De musikaliska och självständighetsivrande värdena har i så stor utsträckning influerat indiemusiken att de – trots att det har gått en generation avseende musiker och fans – kan ses som nära släktingar.

Men Without Hats är ett kanadensiskt new wave-band som bildades 1977 i Montréal i Kanada av de fransk-kanadensiska bröderna Ivan och Stefan Doroschuk. Ivan var bandets ledare och som sådan skrev han de flesta av bandets texter samt stod för de vokala insatserna. 1980 släpptes bandets första singel, Folk of the 80's. Efter att ha fått avslag från alla större skivbolag i Kanada skrev de kontrakt med Statik records i England. 1982 släpptes deras första fullängdsalbum Rhythm of Youth, från vilken singeln The Safety Dance kommer...

Men Without Hats kan även räknas till det otal så kallade "one hit wonders" som slog genom under 80-talet och levererade en enda låt som toppade hitlistorna medan deras övriga låtar presterade ett mer mediokert resultat, en låt som liksom de flesta andra artisters i samma kategori har blivit odödlig och fortfarande både spelas och uppskattas...

Besök Men Without Hats hemsida

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

Med den explosiva utvecklingen på musikscenen under 80-talet följde ett annat fenomen i spåren och ökade i omfattning, ett fenomen som alltid funnits men inte i samma utsträckning varken före eller efter. Det är så kallade "one hit wonders", med andra ord artister som i ett tillfälligt ögonblick av briljans levererar en storsäljande låt som placerar sig högt på topplistorna för att sedan föra en mer undanskymd tillvaro eller helt försvinna...

Till denna kategori måste nog Soft Cell räknas som slog genom med dunder och brak i början av 80-talet och har till idag inte levererat någon mer "chart buster"...

Soft Cell var en brittisk musikgrupp bildad i Leeds 1979 av Marc Almond och Dave Ball. Gruppen är mest känd för hiten Tainted Love, en cover på Gloria Jones låt med samma namn, som också Marilyn Manson senare spelat in. Soft Cell skivdebuterade med en EP 1980 men slog igenom året därpå med singeln Tainted Love...

Duon släppte tre "riktiga" LP samt en remixskiva. Musikaliskt inspirerades Soft Cell av såväl disco som glamrock. Texterna handlade mycket om sexlivets skuggsidor. Gruppen hade en kort men framgångsrik karriär. Efter en rad soloprojekt återbildades duon 2001...

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

Vid slutet av 80-talet växlade fokus på den amerikanska musikscenen något från de stora städerna till Seattle i delstaten Washington och stilen grunge dök upp, något som i hög grad påverkade rockscenen även i Europa och Sverige. Det är en av de många nya stilar och genrer som såg dagens ljus under det här decenniet...

Grunge, "Seattlesoundet", är en genre inom alternativ rock, influerad av bland annat hardcorepunk, heavy metal och indierock, vars storhetstid ägde rum från slutet av 1980-talet till början av 1990-talet. Musikstilen har sitt ursprung i nordvästra USA och är allra främst associerat med staden Seattle. Grungen kännetecknas vanligen av lugna, stillsamma och ibland deprimerande liknande verser med aggressiva refränger. Ett annat typiskt exempel är hes och grov röst blandat med "grötiga" gitarriff...

Grungemusiken har sitt ursprung i nordvästra USA; Washington, Oregon, Montana och Idaho, och förknippas mest med staden Seattle, Washington. Grungen kallas även för Seattle-soundet. Stilen uppstod ur den lokala punkscenen. Andra influenser var bland annat hårdrock och heavy metal (särskilt Black Sabbath och Led Zeppelin) och alternativ rock/indierock som till exempel Pixies, Sonic Youth och Dinosaur Jr. En annan viktig inspirationskälla var punkens vidareutveckling hardcore. Exempel på band inom denna stil var Black Flag, Dead Kennedys och Bad Brains. Även Neil Young var en viktig inspiration, särskilt då hans inspelningar med Crazy Horse...

Under 1980-talet började de första grungegrupperna dyka upp. Band som Green River, Melvins och Mother Love Bone lade grunden för soundet, med tungt distade gitarrer, kontrasterande sångdynamik och apatiska texter. Även Soundgarden kan räknas till den första vågen av grungeband, då de startade 1984 och medverkade på albumet Deep Six tillsammans med många andra tidiga band...

Det dröjde dock till 1992 innan stilen slog igenom stort. Då blev bland andra Soundgardens Badmotorfinger, Pearl Jams Ten och, sist men inte minst, Nirvanas Nevermind storsäljare, alla tre albumen släppta föregående år. Det var det sistnämnda bandet som fick bli grungens flaggskepp, och dess frontman Kurt Cobain blev en symbol för rörelsen samt en hel generation. Dock hade grungen framgångar redan 1990, då Alice in Chains blev det första av grunge-banden som hamnade på Billboard 200-listan i USA listan när man släppte sitt första studioalbum Facelift...

Grungen dog mer eller mindre ut i mitten av 1990-talet men det dök upp nya band som påminde om de men hade ett mer radiovänligt sound, till exempel brittiska Bush och australiensiska Silverchair. Dessa grupper brukar kallas för postgrungegrupper. Även Stone Temple Pilots är ett exempel på postgrunge, dock hade Stone Temple Pilots inte samma radiovänliga sound som till exempel Silverchair...

80-talet är nog det decennium som har sett fler nya stilar födas och gamla stilar utvecklas i alla möjliga riktningar än något annat decennium i modern tid. Även rockscenen utvecklades explosionsartat och många genrer uppstod medan andra utvecklades enormt...

Ett band som ligger mig själv nära är Cinderella, ett band som hade en viss betydelse för glamrockens utveckling mot ett lite hårdare och tuffare sound...

Cinderella är en amerikansk hårdrocksgrupp som bildades 1982 i Philadelphia av Tom Keifer (sång) och Eric Brittingham (bas). Bandet sågs som ett av de populäraste inom 80-talets glam metal-scen då de slog igenom med singlarna Shake Me, Nobody's Fool och Somebody Save Me från debutalbumet Night Songs (1986) samt pianoballaden Don't Know What You Got (Till It's Gone) från andra albumet Long Cold Winter (1988). På tredje albumet, Heartbreak Station (1990), övergick man till ett mer bluesrock-orienterat sound...

Till skillnad från många andra glam metal-band handlar inte Cinderellas texter om tjejer i allmänhet utan är i så fall riktade till en specifik sådan och ur en mer mogen synvinkel (exempelvis Don't Know What You Got (Till It's Gone))...

1991 förlamades Tom Keifers stämband vilket ledde till att han tappade rösten. Han genomgick flera operationer innan han kunde tala igen. Detta bidrog även till fördröjningar av fjärde albumet, Still Climbing, som slutligen släpptes i november 1994 med Kenny Aronoff på trummor. Dessvärre varade inte skivan länge på listorna. 1995 hade bandet ett uppehåll vilket fick till följd att bandet sparkades från deras skivbolag Mercury Records. Bandet var dock tillbaka efter bara ett år...

Bandet har inte givit ut något mer album sedan det fjärde albumet Still Climbing men är trots det fortfarande aktiva...

Besök Cinderellas officiella hemsida

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

En av de vinyler som snurrade flitigast på min skivspelare i slutet av 80-talet var "Dancing in the Shadows" med Trance Dance och framför allt var det låten "You're Gonna Get It" som fick pumpa ut sina rockinfluerade toner i högtalarna till grannarnas fasa och vännernas glädje...

Trance Dance var en svensk popgrupp som slog igenom 1987. Gruppen bestod ursprungligen av Ben Marlene (Bernt Malén, tidigare medlem i det finländska bandet French Kiss), Pelle Pop (Per Hökengren) samt tvillingarna Yvonne och Susanne Holmström. Men att kalla gruppen svensk är att ta i (i varje fall om man menar att de har sitt ursprung i Sverige), såväl Ben Marlene som Sussie och Yvonne Holmström är finlandssvenskar hemma från Ekenäs i Finland.

Ben Marlene och Pelle Pop träffades i San Francisco 1985, och när de kom tillbaka till Sverige började de diskutera att bilda en grupp tillsammans. Ben Marlene hade träffat ett tvillingpar när han var ute och tågluffade och frågade om de också ville vara med. Tillsammans spelade de in albumet A Ho Ho som släpptes 1986.

1987 utökades antalet officiella medlemmar. Synth P.J. Widestrand, bas Johan Stark och trummor Sören Johansson, som alla varit med sedan tidigare, började synas på bild och Trance Dance var ett sjumannaband. Samma år släpptes singeln Don't Say Go som blev deras första stora framgång i Sverige.

1988 kom deras genombrottsalbum Dancing in the Shadows, som sålde över 110.000 ex i Sverige, och singeln You're Gonna Get It med 83.000 sålda ex i Sverige. Albumets titellåt var för övrigt "lånad" från Bens tidigare band French Kiss, vars andra album (utgivet 1983) också hette Dancing in the Shadows.

Tidigt 1990 sprack gruppen, vilket fick till följd att det planerade albumet Wildlife ställdes in och ersattes av en greatest hits-samling. Kort därefter nystartade Ben gruppen, denna gång enbart tillsammans med Yvonne och Susanne. Tillsammans spelade de in albumet Twang. De misslyckades med att upprepa framgångarna med Dancing In The Shadows och kort därefter upplöstes gruppen för gott.

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

Nytt veckotema med massor av musik av allehanda modell, den här veckan blir det 80-tal och nostalgi så det stänker om det samtidigt som jag tar ett litet steg utanför min "trygghetszon" som är hårdrock och metal...

I mitten av 80-talet dök Dead or Alive upp på hitlistorna med låten "You Spin Me Round" och på något sätt lyckades denna etsa sig fast i minnet på alla oavsett vilken musik man annars brukade lyssna på...

I början av 2000-talet gavs "You Spin Me Round" ut i ny tappning och bandet spelar än idag...

Besök Dead or Alive's hemsida

En omfattande biografi över bandet finns på också på engelska Wikipedia, hur korrekt den är ska jag dock låta vara osagt...

Har du några roliga eller intressanta minnen kopplade till den här låten? Berätta gärna i en kommentar till inlägget...

De senaste dagarna har antalet band klara för "Metal Munchers" utökats med ytterligare 2 så det totala antalet i båda böckerna nu är hela 74 stycken, senast i raden är Bloodlit och Eclipse...

Bloodlit är ännu så länge osignade och det är inte utan att man frågar sig varför, här har skivbolagen missat ett bra band. Jag har tidigare recenserat deras EP och den är riktigt bra. Låten i videon är hämtad från deras EP "Take What's Mine" och bilderna i videon är tagna av Kitty Rossander som kommer att medverka i bok nummer 2 med mängder av unika bilder...

Eclipse är aningen mer etablerade och kommer i augusti ut med sin andra platta "Bleed and Scream". En recension av den plattan kommer inom kort så snart jag fått hem den från deras skivbolag, ännu så länge har jag avlyssnat titelspåret och är resten av plattan av samma kaliber är det en riktig höjdarplatta som kan sälja riktigt bra världen runt. Videon med Eclipse är en låt hämtad från deras förra platta "Are You Ready To Rock"...

Jag älskar mitt jobb! Det är få jobb som ger så mycket som det jag har, nästan dagligen får jag lyssna på ny musik före de flesta andra. Både artister, managers och skivbolag skickar information om nya och kommande releaser så när det gäller musiksidan av bloggen saknar jag absolut inte något att skriva om...

Dessutom börjar det bli dags att börja sammanställa de artister jag ska börja bjuda in att medverka i kommande uppföljare till "Metal Munchers" med andra genrer än hårdrock/metal och ett par har jag redan bjudit på några låtar med. Även i de böcker med andra genrer vill jag försöka få en bra balans mellan etablerade och nyare artister så givetvis kollar jag även de nya banden...

Igår fick jag ett tips från Dennis i "Three Green Trees" om deras nyligen släppta låt "Pyramid Schemes" som handlar om den ohållbara sociala och ekonomiska situationen i världen. Det här bandet kan mycket väl bli aktuella för den kommande boken med popartister och även för en gammal avdankad hårdrockare som jag kan det vara skönt med lite lugnare toner emellanåt, men berätta inte för någon att jag sagt det så mitt dåliga rykte förstörs helt och hållet...

Ikväll är det dags för veckans utomhuskonserter här i Borås, men vädret ser inte lovande ut. När jag ser ut genom fönstret möts min blick av en grå himmel och regn faller till och från. Förhoppningsvis klarnar det upp framåt kvällen. Oavsett vädret idag kommer jag dock att infinna mig för att åtminstone besöka Hemgården nu när ett av "mina" band i "Metal Munchers" ska stå på scen där. Planeringen är att besöka även Stora Torget och se artisterna där, om det blir så återstår att se eftersom det är beroende av vädret...

Häromdagen fick jag ett mail från killarna i Random Sound med lite info, de är tänkta att vara med i en kommande bok efter "Metal Munchers" när jag tar mig an andra genrer än hårdrock och metal. Random Sound håller som bäst på att lansera ett par singlar från deras kommande debutalbum och här kommer den senaste...

Det enda jag önskar just nu är att solen också ville skina, jag börjar bli lite trött på det eviga regnandet...

Äntligen börjar jag få ordning på den långsamma men temporära maskinen jag är förvisad till att jobba med för närvarande, som bekant så begick min ordinarie dator harakiri förra veckan. Jag börjar få in de nya rutiner jag måste växla till för att arbetet ska gå någorlunda smidigt och från och med måndag är det tänkt att även bloggen ska kunna återgå till det normala...

Till att börja med återkommer alla fasta punkter som ska finnas, Veckans Något, och dessutom ska det bli den planerade temaveckan som dessvärre uteblev på grund av datorproblemen...

Just nu håller jag på att få installerat de resterande programmen som behövs och även de sista datorkomponenterna så alla diskar, ljudkort och annat fungerar som det ska. Äntligen ska det börja låta lite igen både på mitt kontor och på bloggen, mitt SB X-Fi Platinum har jag definitivt saknat och det är nu på plats...

För att kompensera att det varit lite tyst här tänkte jag bjuda på den nya videon från Heroic, ännu ett band som medverkar i den kommande uppföljaren till "Metal Munchers - The Festival Edition"...

Dags att slå sig lite för bröstet också. Trots att det inte hänt särskilt mycket på bloggen den senaste veckan har besökarantalet gått stadigt uppåt och på morgonen idag nåddes den hittills högsta placeringen på Bloggportalen när den vackra siffran 59 sken mot mig vid en koll...

Så satt jag då mitt i natten och väntade på ett samtal från en god vän som är trummis och jobbar som studiomusiker i Los Angeles, han var på väg till Las Vegas för ett uppdrag i en studio där och skulle slå en signal när han checkat in på hotellet någon gång efter klockan 2 på natten svensk tid. Vad gör man så dags medan man väntar? Inte tusan har man energi att jobba med nästa bok och vid den tiden uppskattas det inte heller av grannarna om man drar igång hårdrock på hög volym hur mycket recension man än har att skriva...

Inspirerad av orten min gode vän var på väg mot satte jag helt enkelt mig vid datorn för att spela och är det något man förknippar med Las Vegas så är det spelautomater, så den här tvåarmade banditen bestämde sig för att spela enarmad bandit...

Helt nyligen hittade jag spelsajten Casinoeuro där det förutom andra sedvanliga kasinospel även finns ett 15-tal spelautomater att välja mellan. Sajten har för övrigt en snygg och enkel design som är lätt att navigera. Dessutom ger man nya användare en välkomstbonus på 150% så den hundring jag satte in blev snabbt 250:- att spela för och efter en stunds spelande hade jag faktiskt nästan 400:- att plocka ut. Det går bevisligen att vinna även på spelautomater på nätet...

Under den gångna veckan har det blivit lite dåligt med musik här på bloggen på grund av temaveckan med grillning, men det tänkte jag ställa till rätta med början redan nu och givetvis fortsätter jag på den inslagna banan med den där lilla orten mitt i Nevada-öknen...

Fotnot: Enligt gällande lagstiftning måste jag tala om att det här är ett sponsrat inlägg. Dock ska framhållas att jag har provat tjänsten, annars hade jag inte skrivit det här inlägget...
.

Det tycks aldrig ta slut, det finns ingen synlig ände på allt som ska göras i samband med lanseringen av en bok. Jag har fortfarande inte lyckats få skickat ett pressmeddelande och säljbrevet till bokhandlarna väntar också på att bli skickat, tiden tycks inte riktigt räcka till...

En kategori läsare som måste få en chans att säga sitt är recensenterna. Alla kritiker och redaktörer som ser det här, recensionsexemplar kan beställas via Vårans Böcker. Skicka gärna ett exemplar av din publikation när boken recenserats...

Skaffa ett recensionsexemplar

Nya band fortsätter också att anmäla intresse för att medverka i "Metal Munchers - The Second Coming". Senast i raden är Grand Design...

Det har blivit en ojämn vecka med många uteblivna inlägg här på bloggen, men från och med imorgon ska förhoppningsvis allt återvända till det normala här när jag under dagen idag fått undan det mesta av allt som måste göras i samband med lanseringen...

En efter en får bokhandlarna online upp "Metal Munchers - The Festival Edition" på sitt sortiment och jag kan äntligen slappna av ett par minuter innan det är dags att skicka ut pressmeddelanden och allt annat som ska göras när det äntligen går att beställa boken...

Adlibris
Bokia
Bokliv

Det sägs ju att för att få en sund själ måste man också ha en sund kropp, för att få en sund kropp måste ju gälla att man måste äta sund mat, eller? Man får inte glömma att själen också behöver näring och hälsa, den behöver lite Metal Health helt enkelt...

Arbetet går så mycket smidigare när högtalarna skrålar ut sin 80-talsångest och jag kan njuta av varje underbar ton...
.

Dags imorgon att besöka grannkommunen och evenemangen de har i samband med skolavslutningarna i Kinna. Dels spelar ett av mina band i "Metal Munchers", Dead By April, och så spelar även ett relativt nytt band på väg uppåt som nyligen släppt sitt debutalbum och jag ser fram emot att se båda banden live...

Det har varit en märklig dag som passerat och den har lämnat mig aningen ofokuserad, så det får vara färdigjobbat för idag och jag parkerar mig på soffan med lite klassisk tysk metal vrålande ur högtalarna...

Varför så ofokuserad? På förmiddagen har jag vittnat per telefon i Hovrätten i Umeå och det var en pärs som lämnat mig med mängder av tankar som snurrar runt i ljusets hastighet mellan öronen, snurrar runt så till den milda grad att jag inte kan få ordning på de inlägg som egentligen ska skrivas och läggas upp. De får helt enkelt vänta tills imorgon...

Mitt uppe i en liten nostalgitripp orsakad av en lätt släng av "the blues" spelas det skivor med en av de främsta bluesrösterna inom hårdrocken, David Coverdale, i det Hvornumska residenset...

Nåja, det underlättar ju enormt med lite musik vrålande i högtalarna när det ska jobbas, det blir så att säga lite drag under galoscherna då och idag är det fullt upp med både annonser för tryck och så kallade banners för såväl fans som rockband att ha på sina hemsidor och bloggar för "Metal Munchers". Det är egentligen lite imponerande att så många vill lägga upp banners...

Utan tvekan har jag världens bästa jobb som får jobba med så många talangfulla underbara artister. Sverige är världsbäst på hårdrock och jag har förmånen att få jobba med många av de allra bästa svenska banden. Dessutom är jag lyckosam att komma i kontakt med mängder av unga band på uppgående och får ta del av deras musik långt före de flesta andra...

Ett sådant ungt band på väg uppåt är också det senaste att ansluta sig till "Metal Munchers", Zephyra från Borås...

Det har varit en intressant dag med både möten och intressanta nyheter, allt på ett eller annat sätt relaterat till "Metal Munchers"...

Under eftermiddagen fick i mina händer en ny EP med Borås-bandet Zephyra, ett av många unga och alerta rockband på väg uppåt. I "Metal Munchers" bör det vara en balans mellan unga hungriga band och rutinerade herrar och damer som varit med ett tag för att fullt ut spegla det svenska rocklandskapet korrekt och rättvist...

Med andra ord så är Zephyra nu ett av de band som kommer att återfinnas i den kommande andra boken "The Scond Coming". Video och recension av plattan kommer snart...

En nyhet som surrat envist under dagen på bland annat Facebook är att ett annat band från "Metal Munchers", de är med i den första boken "The Festival Edition", fått bekräftat 10 bokade spelningar i Kina. Dynazty, den här lilla snutten är för er...

Det har varit några intensiva dagar över helgen med att färdigställa inlagan för "Metal Munchers" och i stort sett all energi har fått läggas på det arbetet. Ett resultat är att jag har blivit tvungen att dela upp den boken i två böcker varav den första, "The Festival Edition", ska finnas klar för din lokala bokhandel likväl som för bokhandlarna på nätet att ta hem på torsdag. Den andra kommer sannolikt att finnas ute på bokdiskarna i september och kommer att heta "The Second Coming"...

Hur kan det komma sig att det blir två böcker av en? Dels har jag fortfarande inte fått in allt material från alla banden ännu och dels insåg jag när det började närma sig 300 sidor redan efter drygt 50 band att det skulle bli en alldeles för tjock bok om alla varit med i samma utgåva...

Det positiva är att det finns plats för ännu fler bra rockband när en bok blir två och projektets resultat blir ännu bättre än det från början var tänkt. Dessutom blir det två till böcker i serien, en renodlad kokbok för de som inte är intresserade av tung svensk rock (om det nu existerar några sådana personer) som är tänkt att heta "The Complete Menues" och en så kallad coffee table edition med bara rockkonst i stort och färgglatt format som ska heta "The Illustrated Artist"...

Dagen idag har ägnats åt att ta det lugnt och återladda batterierna något efter helgens vedermödor, nu är jag på gång igen och förhoppningsvis ska ordningen kunna återställas här på bloggen med alla de inlägg du har saknat den senaste tiden, det är hög tid att någon form av normalitet infinner sig...

Jag kör igång med att bjuda på ett ungt svenskt rockband från Västerås som snart har skivdebut med plattan "Home of the brave". Bandets namn? Heroic. Det här är egentligen lite för skramligt för att hamna bland mina personliga favoriter, men det är inte på något sätt dåligt och man kan inte låta bli att beundra de halsbrytande hoppen mellan influenser från så olika stilar som hiphop, jazz och indiepop. Jag har redan provlyssnat plattan (nej, den är inte släppt än) och mitt i allt lyckades jag till och med hitta influenser från Green Jellÿ vilket inte hör till vanligheterna...

Videon är den officiella för första singeln från den kommande plattan...

Grattis Loreen till vinsten, den har du förtjänat. Nu kommer vinnarlåten att spelas på typ 97% av alla bloggar och allehanda andra sajter, så varför ska jag också göra det? Jag tänkte istället bjuda på Turkiets bidrag för två år sedan, en låt och en grupp som inte fått den uppskattning de borde...

Att kalla tävlinge Eurovision Song Contest är numera en sanning med modifikation. När 10 av de 26 tävlande bidragen är låtar med svenska upphovsmän vore det mer korrekt att kalla det hela SwedeVision...

Då var den första kvällen av två med konserter den här helgen avverkad och jag gör ett litet mellanspel här på bloggen, tiden räcker inte riktigt till de här dagarna för några längre utlägg...

En lite längre "rapport" kommer snart och då tar jag med även Göteborg Rockfest, jag har fortfarande inte hunnit gå genom hela det bildmaterialet och sedan tillkommer alla nya bilder och intryck från den här helgens irrfärder...

Det är gott att få träffa och se alla "mina" band i "Metal Munchers" på scen, det är alltid trevligt när man kan få en lite mer personlig "relation" till dem, och jag ser fram emot att få träffa många fler. Härligt är det också att träffa alla fans till banden och andra konsertbesökare...

Apropå det, tack Susanne för att du övertygade mig om att åka med i taxin istället för att promenera. Utan det hade jag nog missat bussen och fått vänta en timme och en halv i kylan på nästa buss. Jag återgäldar gärna med att bjuda på middag, hör av dig på Facebook...

Dags nu att ta det lite lugnt och återladda batterierna så jag är någorlunda alert inför kvällens evenemang i Göteborg när Katana har releaseparty för sin nya platta. Du ska inte bli helt lottlös dock, jag bjuder på lite musik, lite gammal skåpmat för att hedra en av de största inom hårdrocken som tyvärr lämnade oss förrförra året...

I och med det här inlägget firar jag en sorts jubileum, det här är inlägg nummer 1.000 på bloggen. Vem hade väl trott det när jag startade Den Rockande Kocken, att den efter så många inlägg skulle vara mer vital än någonsin? Och fortfarande här...

Det firar jag med att bjuda på en video med en låt hämtad från en av de absolut bästa rockplattor som producerats, Queensrÿche's "Operation: Mindcrime". Den här videon är dock hämtad från en lite senare utgåva som kom som både live-CD, VHS och DVD, "Operation: Livecrime". Samma låtar i samma ordning men live...

Tyvärr gör inte Internet den här liveinspelning rättvisa, DVD-utgåvan är med 5.1-ljud och det är nästan en religiös upplevelse att sätta i skivan i DVD-spelaren och dra upp volymen ordentligt för att sitta helt omgiven av rock av högsta klass...

Usch vilken dag det har varit idag, det har nog varit årets hittills mest stressiga dag med en massa ställen att vara på och alldeles för lite tid mellan dem för att kunna omförflytta sig i en lugn och behaglig takt. Hemma typ en halvtimme nu, ynkliga 30 minuter under vilka jag ska hinna både fixa något som liknar en middag och duscha innan det är dags att fladdra iväg igen...

Det är tur att det finns en massa bra musik att lyssna på så man kan stressa av lite åtminstone den stunden. Givetvis blir det ett av "mina" band i "Metal Munchers" som får plåga grannarna och smeka mina öron...

Det börjar dra sig mot kväll och snart är det dags att avnjuta en timme med den mest perfekta kvinnan de har på TV6, Daniela Ruah, varje söndag kommer hon på besök vid 10-snåret. Det är en sådan där kvinna som killar som jag bara kan drömma om, risken är obefintlig att vi kan fånga deras intresse. Lite tid att njuta av bra musik är det dock innan det är dags att bänka sig i soffan...

En återkommande fråga från journalister med flera är om det bara är hårdrock jag lyssnar på, svaret är att jag emellanåt lyssnar på lite annan rock också. Ett band jag fastnat för är The Offspring, det gjorde jag redan när de släppte "Self Esteem", och ibland snurrar någon av deras plattor också på stereon...

Att jobba med "Metal Munchers" och bloggen är nog det roligaste jag har gjort och det tänker jag fortsätta med länge. På hur många jobb får man betalt för att gå på konserter? Eller för att lyssna på skivor och videor?

Under det senaste året har jag dessutom fått stifta bekantskap med fler nya band än vad jag gjorde under tio år tidigare, senast idag kom ett av alla dessa unga uppåtsträvande band framför mina ögon och allt jag kan säga är att återväxten i den svenska rockbranschen är absolut säkrad...

Möt Conspiracy Theory från Smögen (Göteborg), ett band som är extra intressant för mig eftersom de på sätt och vis har anknytning även till Borås genom ett samarbete med Deeque Studios...

Som sina influenser listar de bland annat Backyard Babies och Hellacopters, det råder ingen tvekan om att det är så. De influenserna hörs tydligt utan att det blir plagiat, Conspiracy Theory gör absolut sin egen grej och de gör det bra. Att höra dem är som att lyssna på en lite mindre städad version av dagens Backyard Babies med tydliga influenser från inte bara Hellacopters utan även tidiga Guns 'n' Roses med flera...

Håll ögon och öron öppna för de här killarna, de kommer vi att få höra mycket av i framtiden. De har två singlar ute och två till på gång. Själv ser jag fram emot en fullängdare...

Besök Conspiracy Theory på Facebook

På väg till datorn för att fortsätta jobba med förlagan till den fullständiga utgåvan av "Metal Munchers" kom jag på att lite musik skulle inte vara dumt medan jag sitter där med näsan i allehanda texter och bilder. När jag bläddrade runt bland vinylerna för att hitta något att spela drabbades jag av ett svårt fall av nostalgi när en platta med Easy Action kom framför mina ögon. Med andra ord, just nu sitter jag och sjunger med medan Kee Marcello, Zinny Zann och de andra gastar fram att ikväll ska de rocka...

Vilken dag det har varit, den började bra med en artikel i Hey Sugar Magazine, fortsatte med en bunt nya prylar klara i Metall-Shoppen och avslutas nu på absolut bästa sätt med ett till band som ansluter sig till "Metal Munchers"...

För bara minuter sedan stod det klart att Borås-bandet Crystal Eyes ska medverka också, därmed är nu antalet band 66 stycken...

Besök Crystal Eyes hemsida

Fullt upp idag med ett massivt bildmaterial att sortera och redigera, dels från lördagens konserter och dels den första laddningen promotionbilder. Jag tänker dock inte lämna er alla utan någon liten godbit...

Nyligen släppte Borås-bandet Egonaut sin nya EP "Los Egonauts" för totalt gratis nerladdning hos Rocknytt, tanka hem och spela högtalarna sönder och samman. Jag har inte hittat någon video hämtad från plattan, så jag bjuder istället på en äldre låt...

Ännu finns tid att utöka antalet band som medverkar i "Metal Munchers" och kanske kan det gå att komma upp till den symboliska siffran 69, en siffra som har nästan lika stort symbolvärde som 666 enbart på grund av att så många associerar den med en viss nakenaktivitet. Absolut deadline för materialet att inkomma från banden är 20:e maj...

Senast idag har death metal-bandet Mr. Death stigit ombord på tåget och därmed är antalet band 65. Jag måste erkänna att death metal inte är min favoritstil, men det är en av många stilar inom hårdrocken och ska finnas med i en bok om och med hårdrocksband...

Besök Mr. Death på deras hemsida

Det är nästan läge att utropa ett rungande Yeehaw! ungefär som man gör i Texas, som det ser ut nu kommer jag inom kort att även kunna titulera mig krönikör och skribent. Diskussion har förts framgångsrikt med en chefredaktör och grundare för en "tjejtidning" om att skriva för dem och jag tar mig gladeligen an den uppgiften. Mer om detta kommer snart...

För att fira detta tänkte jag bjuda på två hela skivor istället för en video med en enda låt och vad passar väl bättre än de båda plattor som lade grunden för min tillvaro som hårdrockare för snart 40 år sedan?

1973 hörde jag för första gången hårdrock, det var två grupper ungefär samtidigt som fångade min uppmärksamhet och följande år släpptes de båda plattorna som fångade mig så pass att jag sedan aldrig övergivit varken musiken, klädseln eller livsstilen. "Phenomenon" med U.F.O. (första plattan med Michael Schenker) och "Rocka Rolla" med Judas Priest (deras debutplatta)...

Det har varit en lång helg med nästan bara installerande och uppdaterande, men nu är äntligen allt på plats och jag kopplar av med lite musik, bland annat nya singeln med Ammotrack som medverkar i "Metal Munchers" och även finns med i "Holiday Preview Edition". Idag har jag dessutom hunnit med en intervju för en "tjej-tidning", länk kommer när artikeln publicerats...

Satte mig en stund framför dumburken på kvällen igår och kollade lite förstrött på "Erik & Mackan knäcker den manliga koden". Den ene av de båda herrarna gjorde en generalisering om hårdrock som jag inte direkt uppskattade, han tycks vara behäftad med samma förutfattade meningar som min 70-åriga mamma...

Att sätta likhetstecken mellan hårdrock och growling kan inte vara mer fel, då är man verkligen ute och cyklar. Hårdrock omfattar så många olika stilar och det är egentligen väldigt få av dem man growlar i..

Enbart för Mackan kommer här den senaste videon från Avatar så han kan få lite vatten på sin kvarn...

Just nu är jag djupt imponerad av det mobila bredbandet. Hela eftermiddagen har det fungerat någorlunda smärtfritt att surfa med hyfsad hastighet och inte en enda nedkoppling. Faktum är att jag är på riktigt bra humör tack vare detta och känner för att bjuda på lite klassisk pudelrock från det glada 80-talet. Snacka om nostalgitripp...

Det har gått ett tag sedan förra mini-presentationen av ett band som medverkar i "Metal Munchers", men nu är det dags...

Nästa band på tur är The Unguided från Falkenberg som bildades 2010 med medlemmar från bland annat Sonic Syndicate och Dead By April. Bandet består av Roland Johansson (gitarr, sång), Richard Sjunnesson (sång), Roger Sjunnesson (gitarr), John Bengtsson (trummor) och Henric Carlsson (bas)...

Besök The Unguided online

Idag möttes jag av ett sorgebesked på FB, Sabaton splittras. Det sker en hel del förändringar bland banden som medverkar i "Metal Munchers", men vissa är mer ledsamma än andra. När de byter ut någon medlem är det kanske bara positivt (det beror på varför bytet görs), men när ett bands medlemmar går skilda vägar ger det alltid en tår i ögonvrån...

Det är inte första Metal Munchers-bandet som aviserat att de slutar spela tillsammans, medlemmarna i Wasted Saints från Göteborg har tidigare gått skilda vägar. Och nu Sabaton, men de kommer förmodligen att finnas kvar med andra medlemmar. Dessa båda artiklar finns att läsa på DT.se...

Nu spricker Sabaton
Sabaton bekräftar splittringen

En sak består dock, båda banden kommer finnas med i "Metal Munchers" båda utgåvor, de är redan med i förhandsutgåvan som snart är slutsåld...

Metal Munchers Holiday Preview Edition

Apropå "Metal Munchers" så är det konsert ikväll i Varberg och alla 3 banden som spelar medverkar i bokprojektet. The Unguided, Amaranthe och Katana. Kanske vi ses där? Det sistnämnda bandet är också med i förhandsutgåvan. Läs mer om projektet på Facebook, missa inte heller att Gilla sidan och vara med och tävla om ett signerat exemplar av The Mary Majors senaste platta...

Metal Munchers på Facebook

Som alltid har jag rockmusik igång i köket, egentligen spelar det ingen teater vad jag jobbar med för stunden så är musiken med, och idag lyckades ett av de mest underskattade banden från 1970-talet hitta sin väg till skivspelaren. Jag har visserligen den här plattan även på CD, men det blir inte samma fylliga ljud som med vinyl. Den svarta plasten är fortfarande bäst!

Har du inte hört City Boy tidigare är det på tiden att du stiftar bekantskap med dem och deras musik. Nej, det är inte hårdrock, men det gör det inte mindre bra...

Idag blir det nog svårt att hinna skriva så mycket här, risken är överhängande att jag har huset fullt av folk och passar på medan tid finns att åtminstone bjuda på lite musik. Jag rotade runt bland skivorna för att hitta något att vädra högtalarna lite med och det blev en gammal platta med ett av världens största rockband. Var man inte nostalgisk innan så blir man det när låtar som den här gör enträgna försök att väcka grannarna...

Såja, då har jag genomlidit finalen i Melodifestivalen också och tyvärr gick det inte så bra för Dead By April som jag hade hoppats, deras låt förtjänar betydligt bättre placering...

En liten reflektion över röstningsförfarandet där jurygrupper i länder som också kommer att vara med och tävla i Eurovision Song Contest i Baku är med och röstar i vår svenska final om vilken låt som ska möta deras egna bidrag. Hur intelligent är det egentligen? Är det bara jag som någonstans i bakhuvudet har tanken att de taktikröstar för att försöka att inte få med en låt som kan vara ett potentiellt hot mot deras egen?

Nåja, det var åtminstone en hyfsad låt som vann igår och får tävla i Baku, "Euphoria" med Loreen, och tack och lov varken Ranelid eller Flink...

Eftersom vi ändå kommer få höra "Euphoria" till förbannelse framöver tänker jag inte spela den här. Istället bjuder jag på den mest spektakulära vinnarlåten genom tiderna, den låten som öppnade dörren för andra hårdrockslåtar att komma in i tävlingen. Inte bara öppnade dörren egentligen, snarare sparkade ner porten totalt med en riktig skrällseger...

Jag är ledsen, men det blir inget nytt recept idag som utlovats tidigare. För närvarande är jag lite lätt indisponerad på grund av en förkylning med en massiv rinnsnuva som bara vägrar ge med sig och i sådana lägen håller jag mig borta från allt vad matlagning heter...

Istället skriver jag lite om "Metal Munchers" och de ständiga förändringarna i den sfären. Sedan jag började arbetet med bokprojektet har till exempel Wasted Saints medlemmar beslutat att gå skilda vägar i andra projekt, dock kommer de fortfarande att finnas med i boken och sannolikt kommer det ändå en fullängdare från dem...

Ett annat band som "drabbats" av förändring är One Inch Giant som berättar att de har ny trummis och bjuder på en live-upptagning med honom...

Som regel brukar jag ha stereon igång när jag är sysselsatt i köket och igår var inget undantag. Med mer än 40 års hårdrockshistoria finns det enorm skatt att ösa ur dessutom...

Igår lyckades en klassisk platta från 1999 med Rhapsody´s gitarrist Luca Turilli hitta sin väg till CD-spelaren, det är inte svårt att bli nostalgisk när så bra musik fyller öronen och arbetet går så mycket lättare också...

Idag blir det svårt att hitta tiden för några äventyr i köket på grund av en massa möten hela dagen, men lite bra musik kan jag ändå bjuda på så inte du går lottlös...

Även om jag håller på och jobbar förtvivlat med rockbanden med "Metal Munchers" har jag också så smått börjat leta upp artister till uppföljarna och mest troligt är att den andra boken i serien blir med popartister...

I Värnamo hittade jag bandet Random Sound och de är självskrivna för nästa bok med artister och deras favoriträtter...

De har en ny singel ute nu och givetvis också en video...

Så var då Andra Chansen också avverkad och jag vet åter inte om jag ska skratta eller gråta åt eländet...

Utgången av den första duellen, och egentligen också hela övre grenen i "trädet", var nog egentligen ganska given när kvällens två bästa låtar lottats att möta varandra. Lägg till detta att en kvällstidning på löpet redan i förväg har utropat den ena av de två till vinnare vilket tyvärr leder till att alldeles för många inte röstar eftersom de tror att vinsten ändå är säker och kvällens favorit för mig, Dynazty med "Land of Broken Dreams", inte går vidare...

Inget fel på Top Cats med "Baby Doll", det är en av de bästa rockabilly-låtar jag hört på länge och jag får höra en hel del sådan rock vid besök på motorklubbar för olika evenemang och annat...

Efter den första duellen börjar den totala förvirringen och det hela slutar med att Torsten Flink & Revolutionsorkestern med "Jag reser mig igen" blir den andra låten att gå vidare till finalen nästa vecka, en låt som är alldeles för lik Caj Karlssons "Du får avfärda mig som tokig"...

Något jag inte riktigt förstår är varför över huvud taget ha det här duellerandet? Det hade varit mer ärligt att låta alla tävla mot alla precis som i de fyra föregående deltävlingarna och vi hade sannolikt haft de båda riktiga rocklåtarna i finalen...

Det hann bli en enda duell innan "Land of Broken Dreams" förbyttes i "Land of Confusion"...

Igår lottades det fram vem som skulle möta vem i morgondagens dueller i Melodifestivalens Andra Chansen och givetvis blev de två låtarna som borde komma vidare till finalen lottade att möta varandra, "Land of Broken Dreams" med Dynazty och "Baby Doll" med Top Cats...

I ett sådant läge är det inte svårt för mig att veta vem som ska få knapparna på min mobil att glöda, jag måste ju visa det bandet som medverkar i "Metal Munchers" min support. Det är ju dessutom en förbaskat bra låt och nog vore det väl kul att få med två hårdrockslåtar i finalen. Har det någonsin skett förut?

Den officiella videon för "Land of Broken Dreams" hittade jag inte så istället bjuder jag på "Baby Doll"...

Häromdagen fick jag i mina händer en låda med ett hundratal vinyler, mestadels LP, som hade stått i en grannes källarförråd. I mina ögon helgerån att förvara skivor så, men när han fick klart för sig att jag faktiskt samlar på dylika plattor hittade lådan till mig och jag fick nästan ståpäls när jag såg vad som fanns där...

En hel bunt Aldo Nova-plattor, alla plattorna med Michael Bolton innan han började med det där tjafset som smörsångare och faktiskt spelade hårdrock, en maxisingel med Metallica från deras första studioalbum och hur mycket annat godis som helst. Dessutom ett riktigt kärt återseende från 1982, "Mechanix" med U.F.O., och säga vad man vill om gammal hårdrock men den är i sanning tidlös...

Fullt upp med att lyssna på två nya plattor som ska recenseras och mitt i detta utökas listan av band som medverkar i "Metal Munchers" med ytterligare ett, totalt är det nu 64 band med på tåget...

Nominerade till priset som årets genombrott på Bandit Rock Awards presenterar jag The Unguided...

I gårdagens deltävling i Melodifestivalen röstade svenskarna som väntat, lite obegripligt. Till deras försvar ska väl nämnas att det inte var fullt lika obegripligt som tidigare deltävlingar, men från min utsiktspunkt ser ju allt lite annorlunda ut eftersom jag ser det från en gammal hårdrockares högst personliga perspektiv...

Att Danny Saucedo med "Amazing" och Lisa Miskovsky med "Why Start A Fire" gick direkt till final finns det väl egentligen inget att orda om även om en av de två låtar som gick till andra chansen egentligen borde ha gått direkt till final...

Jag menar givetvis Dynazty's "Land of Broken Dreams", en låt i traditionell hårdrockstil á la 80-talet som nästan kan ge en övervintrad pudelrockare våta drömmar. Det enda att göra nu är att rösta som tusan nästa lördag för att vara säker på att killarna kommer vidare till finalen ändå. Den andra låten som gick vidare till andra chansen var duon Lotta Engberg och Christer Sjögren med "Don't Let Me Down", en konstellation som borde tilltala den äldre publiken och uppenbarligen också gjort eftersom de gick vidare...

Då blir det till att kolla på torsdag hur deltagarna i andra chansen har lottats, vilka som ska möta vilka i dueller. Ska jag vara ärlig har jag aldrig riktigt förstått det där duellerandet, varför inte bara låta alla dessa tävla igen under samma förutsättningar som i deltävlingarna? Jag kan bara anta att det är ett försök att mjölka lite extra pengar från tittarna. Nog räcker det väl med att programmen på SVT redan är sponsrade med licenspengar?

Ett är säkert, skulle jag någon gång drabbas av idétorka löser det sig ändå med alla frågor jag får via e-mail från er läsare, så utan vidare utlägg kommer här ett inlägg med ett upplägg baserat på en fråga jag fått från en del av er efter ett inlägg häromdagen: Varför känner jag igen Turning Japanese?

Turning Japanese var enda hitlåten det brittiska bandet The Vapors lyckades prestera under den korta tid bandet fanns (1979-1981) och oavsett vilken musikstil man normalt lyssnar på så har både titeln och låten en märklig förmåga att sätta sig i bakhuvudet varifrån den pockar på uppmärksamhet lite då och då...

Det här inlägget får bli en liten flört med alla som inte är så förtjusta i hårdrock, men som ändå kommer hit och läser...

Under de närmaste dagarna kommer det åter igen att bli mycket musik här på bloggen är jag rädd, men för alla som kommer hit för maten ska jag försöka få in ett recept eller två också...

Först av allt vill jag påminna om att det är deltävling 4 i Melodifestivalen ikväll och med och tävlar är ett av "mina" band i "Metal Munchers", så se till att ha alla telefoner tillgängliga och rösta så knapparna glöder på Dynazty...

I början av veckan som kommer blir det recension av inte bara en utan två nya plattor och det är, hör och häpna, Borås-band båda två. The Mary Major släppte sin nya platta "Grinding Teeth, Guard Down" i slutet av januari och Bloodlit har sin EP färdig...

Apropå The Mary Major så hade de releaseparty för den nya plattan igår på Frank's i Borås och givetvis var jag där, det är ju ett av banden som medverkar i "Metal Munchers" och så är det bra rock också...

Tyvärr kunde de inte komma till sin rätt, men vilket band kan det i en trång avlång lokal med en scen på 5x5 meter för ett 5-mannaband att trängas på? Det är helt omöjligt att få ett bra ljud när soundchecken görs i en tom lokal av den modellen och spelningen sedan sker med lokalen fylld av folk. Levererade gjorde de dock och det med besked, de spelade två set där det första var äldre låtar och det andra var med låtar från nya plattan. Trots de urusla förutsättningarna fick deras version av rock hela stället att gunga och hela den i ålder mycket varierade publiken var med på noterna och njöt...

Bandets tagline "Straight-to-the-point, kick-ass rock 'n' roll" stämmer alldeles utmärkt, får du möjlighet att närvara vid någon av deras spelningar är det väl värt det...

Just nu bjuder jag på en äldre låt med dem, det nya materialet för vänta tills efter recensionen är gjord. Missa inte den pågående tävlingen här på bloggen där nu även The Mary Major har bidragit med en sak eller två...

Det är dags att bli lite nostalgisk och det tänker jag bli med den för hårdrocken kanske mest betydelsefulla rocklåten genom tiderna...

I slutet av 1960-talet dök en helt ny typ av rockmusik upp och den har totalt erövrat världen sedan dess, jag skulle sträcka mig så långt att faktiskt kalla den för "den nya folkmusiken". Genom årtiondena har den envist hållt sig kvar och överlevt den ena trenden efter den andra som till exempel disco, punk, reggae, synth med flera för att idag vara mer vital än någonsin med mängder av nya band sida vid sida med många gamla etablerade band som antingen har funnits hela tiden eller som har återbildats...

Bland alla de låtar med det nya soundet som dök upp på 60-talet kom även Steppenwolf's "Born To Be Wild" som innehöll en fras som har fått ge namn åt en hel genre, heavy metal. Lyssna noga och du kommer höra killarna sjunga "heavy metal thunder", låtens titel beskriver dessutom mycket väl den attityd som genomsyrar hela genren...

Man blir aldrig för gammal för rock, är man en gång fast så förblir man en rockare livet ut...

Nästa band att välkomna ombord på skutan kallad "Metal Munchers" bevisar det med all önskvärd tydlighet och de röjer som aldrig förr. Det här är ett band jag faktiskt är lite stolt att ha fått med ombord, de har genom åren sedan tidigt 80-tal spelats ofta och de är tillbaka bättre än någonsin...

En textrad på baksidan av konvolutet till deras platta "Swords And Axes" har för alltid fastnat i minnet och det gäller egentligen inte bara den här plattan, det gäller hårdrock/metal överhuvudtaget...

"Made to be played loud. If your neighbours complain, buy them a copy too"

Välkommen med på tåget säger jag härmed till Overdrive...

Glöm inte att gilla Metal Munchers på Facebook om du inte redan gjort det...

Ska man skratta eller gråta åt eländet egentligen? För tusan svenska folk, byt batterier i hörapparaterna!

Nog är det ett mirakel, det absolut sämsta bidraget hittills i den här tävlingen inte bara tog sig förbi första gallringen utan lyckades dessutom gå direkt till final och det före 6 andra mycket bättre bidrag. Björn Ranelid feat Sara Li med "Mirakel" borde aldrig ens ha tagit sig till startfältet i den här tävlingen...

Den andra låten som gick direkt till final däremot förtjänar det verkligen, Molly Sandén med "Why Am I Crying". Det här är en stor låt som förtjänar att höras...

För övrigt bestod den här deltävlingens startfält till största delen muzak, sådan musik som spelas i hissar och varuhus. Till andra chansen gick Youngblood med "Youngblood", musik vi har hört till leda under namn som Backstreet Boys och N'Sync med flera, och Andreas Johnsson med "Lovelight" medan den enda andra låten som faktiskt förtjänade att gå vidare till final inte ens kom förbi första gallringen, Love Generation med "Just A Little Bit"...

Nu återstår bara en deltävling innan andra chansen och startfältet där är betydligt mer intessant än de två senaste veckornas, precis lika intressant som den första deltävlingens...

Alla vill vi leverera bästa möjliga resultat och jag är inget undantag. Jag jobbar hårt för att göra den fullständiga utgåvan av "Metal Munchers" så bra det bara går och vill att den ska omfatta en så stor bredd det bara går vad gäller de olika stilarna inom hårdrock och metal...

Dessutom är symbolik mycket viktigt också, därför har jag siktet inställt på att kunna publicera en bok med en tagline som den här:

69 tungt rockande band - 1 tungt rockande bok

Med detta sagt välkomnar jag band nummer 62 att ansluta sig till "gemenskapen" som heter "Metal Munchers", Crashdïet...

Glöm inte bort att gå in och gilla "Metal Munchers" Facebook-sida, dela gärna också sidan med dina egna Facebook-vänner...

"Metal Munchers" blir bara bättre och bättre, ännu ett band har stigit på tåget och kommer att medverka i den fullständiga utgåvan till våren, antalet band är nu 61...

Välkommen ombord säger jag till Dynazty som 2011 stod för "paus-underhållningen" och som i år är med och tävlar själva i Melodifestivalen, lördagen den 25:e februari äntrar de scenen i Malmö i deltävling nummer 4...

Snart har jag fått med såväl alla de band som varit mest önskade er läsare här på bloggen som mina egna favoriter. Vilka som är mina egna favoriter? Det håller jag för mig själv i det här fallet...

Lite försenat kommer här mina tankar om lördagens deltävling i Melodifestivalen som gick av stapeln och det verkar som en stor del av landet tycks visa samma ljumma intresse för den deltävlingen. Normalt brukar det inte dröja många minuter förrän alla låtarna finns tillgängliga på YouTube och jag har väntat på att de ska komma upp där så jag kunde bjuda på lite musik också, men nu har vi kommit in på eftermiddagen utan att några videor av kvalité finns att hitta...

Gårdagens tävling var mest en stor gäspning egentligen, spelordningen var den här... 1. Kanske 2. Javisst 3. Gäsp 4. Gäsp 5. Gäsp 6. Kanske 7. Gäsp 8. Jaha?

Direkt vidare till finalen gick de två Kanske-låtarna, Ulrik Munther med "Soldiers" och David Lindgren med "Shout It Out", medan den enda låten och artisten som faktiskt stack ut och var en frisk fläkt i ett annars ganska tråkigt spelfält, Top Cats med "Baby Doll", gick till andra chansen tillsammans med Timoteij med "Stormande Hav". Och till sist lämnade som väntat Thomas Di Leva mig med samma känsla av "Jaha? Och?" som han alltid gör, det bästa han någonsin i mina ögon har gjort är "Vem ska jag tro på?" och då inte i eget framförande utan när Claes Malmberg en gång i tiden kom inrullad i studion på Måndagsklubben upphängd på ett kors sjungande just denna låt...
.

Så var då första deltävlingen i Melodifestivalen 2012 avverkad i Växjö och direkt till finalplats tog sig Dead By April med "Mystery" och Loreen med "Euphoria" medan kvällens näst bästa låt inte ens kom till andra chansen även om den klarade sig förbi första gallringen, Afro-Dite med "The Boy Can Dance"...

Ska jag vara helt ärlig så har jag lite svårt att förstå hur svenska folket röstar ibland när Thorsten Flink med "Jag reser mig igen" inte bara tar sig förbi första gallringen före Abalone Dots med "På väg", The Moniker med "I Want To Be Chris Isaak..." och Marie Serneholt med "Salt and Pepper", han tar sig dessutom vidare till andra chansen...

Personligen jublar jag över att Dead By April gick vidare direkt till final, de är ju ändå ett av "mina" band i "Metal Munchers" och levererade också en bra låt i klassisk DBA-stil. Kanske inte deras absolut bästa låt, det är fortfarande i mitt tycke "Losing You", men definitivt en bra låt. Och det är på tiden att lite mer hårdrock kommer in i den tävlingen...

Även om Loreens låt inte på något sätt är dålig så har jag hört den alldeles för många gånger redan i olika tappningar. Här stämmer nog uttrycket "there is no original thought anymore, we just regurgitate the same thing over and over" rätt så bra, men på dansgolvet bryr man sig nog inte så mycket bara det har takten...

Nu gör ju förvisso även Afro-Dite musik för dansgolvet, men det känns ändå uppfriskande med lite mer traditionell disco och de förtjänade absolut att ta sig vidare åtminstone till andra chansen och där ha möjlighet att ta sig vidare till finalen...

Tredje bästa låten? The Soundtrack of Our Lives version av Dilbas "Try Again" utan tvekan. Kan vi inte skicka dem till andra chansen istället för Hr Flink?

Nu får vi vackert vänta en vecka innan nästa deltävling och ska jag vara ärlig bävar jag för resultatet då, Di Leva är med och det är en artist som jag alltid har haft väldigt svårt för...

På lördag är det dags för första deltävlingen i årets Melodifestival och då är det också dags för ett av banden i "Metal Munchers" att äntra scenen. Missa inte att kolla in dem och visa ditt stöd så de går vidare, det behövs lite mer riktig musik i den tävlingen...

Alla artister i årets tävling

Dagen idag för min del kommer att ägnas åt att försöka få lite ordning på min ännu så länge alldeles för spartanskt inredda lägenhet, det är dags för ett "hemma-hos-reportage" imorgon och journalist och fotograf ska infinna sig. Det är också meningen att det ska tas bilder med mig "in action" i den klena ursäkten för kök jag har och tänkte passa på att provlaga ett nytt recept för ett annat band i "Metal Munchers", det blir en cassoulet med lamm...

Med andra ord kommer det bli lite tyst här på bloggen eftersom jag måste lägga lite energi på att få ordning och även bege mig till affärerna för att inhandla en del som saknas till morgondagens övningar och jag ska även fortsätta leta efter en vettig Smartphone fast jag egentligen inte har råd med en helt ny sådan just nu, jag måste kunna nås på telefon också och inte bara här...

Det är märkligt ändå med musik. Hur mycket nya och bra grupper och plattor som än dyker upp så tycks man ändå återvända till en del av de gamla plattorna hela tiden. En av mina absoluta favoriter är Queensrÿches "Operation: Mindcrime" där absolut bästa spåret är det sista. Texten har mycket att säga liksom hela plattan som berättar en historia från början till slut. Har du inte lyssnat på den plattan innan är det hög tid att du gör det, det är en av de bästa hårdrocksplattorna någonsin...

Idag blir det för mig att hitta fram den stora plånboken, jag ska ha en shoppingdag för att få lite mer ordning på min lilla lägenhet. I höstas slog jag på stort och köpte ett Carpati-bord med 4 stolar för att ha i köket, men det visade sig vara alldeles för stort för matplatsen så det fick bli matsalsbord i vardagsrummet istället. Med andra ord ska jag ut och jaga efter ett lagom stort köksbord och börjar med en second hand-butik i närheten som bara har öppet två dagar i veckan...

När jag ändå är igång känns det som jag skulle behöva leta rätt på en Smartphone också, min lilla enkla nalle sjunger på sista versen. Jag hade en HTC av någon modell och provade ett par veckor och fastnade för den, men fick aldrig något pris för att kunna köpa den av tjejen som lånade ut den så den har jag tyvärr fått lämna tillbaka till henne. Det hade ju annars varit ypperligt att kunna fortsätta använda den nu när jag vant mig vid just den modellen och tyckte den var bra. Återstår att se hur pass stort hål det skulle göra i plånboken att införskaffa just en sådan fast ny...

I början av veckan som kommer är det åter dags för en intervju, men den här gången är det inte relaterat till varken mat eller musik utan mitt stöd för organisationen Slagfärdiga. Det kan ju bli intressant att se vad det blir utav den intervjun...

Med detta utgår jag och beger mig iväg på min lilla shoppingrunda, men tänker bjuda på lite bra musik under tiden. Från "Operation: Mindcrime" kommer här sista spåret, "Eyes of a stranger"...

Jag har tagit en nästanledig dag idag, jag kände att jag behövde det, och har bland annat roat mig med att sortera alla CD-skivorna i bokstavsordning. Det har inte blivit gjort efter flytten i oktober eftersom jag har haft så fult upp med jobb. Ska jag ha en ärlig chans att hitta det jag vill finns det inte mycket att be för, de måste vara organiserade...

Sittande framför skivhyllan med hela golvt fullt av skivor fick jag i mina händer några gamla godingar jag inte lyssnat på sedan typ millennieskiftet, en del riktigt bra och andra inte fullt så bra. I den sistnämnda kategorin måste jag nog placera Green Jellÿ, men de är ändå närmast klassiska och bara för skojs skull tänkte jag bjuda på deras "skönsång"...

Trots att jag har Blogresponse i menyn så får jag mängder med mail istället med frågor, några är återkommande och ett par av dem kommer svar på här...

Fråga: Varför har du inte gjort mini-presentationer av alla banden i "Metal Munchers"?

Svar: Eftersom jag bland annat lägger upp deras logga och annan information som kan vara upphovsrättsskyddad skriver jag mini-presentationer först när jag har det skriftliga tillståndet att använda bandets material. Inget band kommer med i boken heller utan att jag fått tillståndet.

Fråga: När kommer du att ha en boksignering och var?

Svar: För förhandsutgåvan kommer jag inte att hålla någon egentlig boksignering, det kommer med den fullständiga utgåvan till våren. Däremot signerar jag gärna boken om du råkar vara på något evenemang som jag också besöker, så håll koll på bloggen för information om vilka olika evenemang jag ska besöka.

Glöm inte att beställa boken så du kan ta med den och få den signerad... "Metal Munchers Holiday Preview Edition" beställer du direkt från förlaget...

Nästa evenemang jag kommer att infinna mig vid är The Mary Major's Releaseparty 24/2 på Frank's i Borås, se evenemangssidan på Facebook... The Mary Major är med i förhandsutgåvan... 

Medan "Metal Munchers Holiday Preview Edition" fortsätter att envist vara parkerad på topplistan över bäst säljande titlar hos Vulkan fortsätter också banden att strömma till för att vara med i den fullständiga utgåvan vilket ger mig chansen att få mer balans mellan de olika genrerna inom rocken...

Hittills har glamrocken varit något underrepresenterad, något som nu rättar till sig lite med band nummer 60 som kommit med för att medverka. Välkommen ombord Vanity BLVD...

Missa inte att tävla om ett exemplar av "Metal Munchers"

Jag har sagt det innan, men det tål att upprepas. Jag har världens roligaste jobb som får syssla med de två sakerna som jag tycker bäst om, mat och musik, och dessutom får kombinera de båda... 

Det händer mycket runt Metal Munchers just nu, tyvärr orsakar det att uppdateringar och nya inlägg här blir lite lätt försenade...

I fredags var jag på besök i Göteborg för att bevista spelningar på Parken och passade samtidigt på att stifta bekantskap med en medlem i bandet Siphon Fuel som nu är med på tåget bland de band som kommer att medverka i "Metal Munchers" fullständiga utgåva som beräknas komma ut i slutet av maj...

Just nu är 59 tungt rockande band klara för "Metal Munchers", men det kan komma att bli fler. Deadline för att komma med och få in material är sista mars. Detta är också slutdatum för den pågående tävlingen här på bloggen, alla rockband som vill få med något i prispåsen och samtidigt få sin valfria länk synlig för många välkomnas att lägga något i prispåsen, kika gärna in på tävlingssidan för mer info...

Vinn en Rocking Goodie Bag

Under fredagens besök på Parken spelade inte mindre än fyra olika band varav ett dessutom kommer att finnas med i "Metal Munchers", banden är L'astoria, Dorm Patrol, Revolver Eleven och Tone Machine...

Först ut var L'astoria från Borås och jag har nämnt dem tidigare efter en spelning i somras på Hemgården. Även om de tycks ha presterat att bli lite mer synkade sedan förra gången har de långt kvar innan det upphör att bara vara skramligt, bland annat behöver de hitta någon form av harmoni i melodislingorna och gärna bekosta en sångpedagog. Ett litet plus dock för scennärvaron och publikkontakten de försökte etablera med en tämligen sval publik och även för kvällens mest färgglada frisyr, en skrikig röd nyans som i sig var så högljudd att hörselkåpor rekommenderades...

I rask takt byttes bandet på scenen ut för att ersättas av Dorm Patrol och deras trallvänliga version av punkrock, fullt lyssningsbar även för ett inbitet metal head. Influenserna från bland annat The Offspring tidigt i deras karriär gick inte att ta miste på. Till skillnad från föregående band var de här killarna betydligt mer synkade även om det fortfarande är lite för skramligt och lyckades också få betydligt bättre respons från publiken. De har i mina öron dock en bra bit kvar ändå innan de är redo för de riktigt stora spelningarna, lite mer rutin och de har potential att nå långt. När deras sound på scen börjar närma sig det de presterar i sina videor är de klara för de större scenerna...

 

Tredje bandet att gå upp på scen denna kväll var Revolver Eleven och nu började det bli riktigt njutbart med en riktigt duktig gitarrist. Tyvärr tycktes scenen aningen för liten för de här killarna vilket gjorde att inte riktigt kom till sin rätt. Här var ett gäng som verkligen kunde få igång publiken med sin version av 80-talshårdrock med tydliga influenser från bland annat AC/DC, Judas Priest, MSG och många andra storheter i genren melodiös gitarrbaserad rock. Många sköna riff levererades från en ylande sologitarr som tillsammans med en sångare som ömsom påminnde om Bon Scott och ömsom förde tankarna till Joe Lynn Turner fick mitt metallhjärta att smälta...

 

Sist ut var Tone Machine (klara för "Metal Munchers") och det var helt rätt band att vara "headliner", spelordningen bestämdes av vilket band besökarna valt som favorit när biljetten bokades online. Ju fler röster desto senare fick bandet spela. Det är svårt att tro att de här fyra killarna bara spelat tillsammans ett år, de kändes betydligt mer rutinerade än vad man väntat sig av så unga musiker. Helt synkade och samspelta rev de av den ena rockrökaren efter den andra och bandets båda gitarrister hade ett enormt driv med riktigt sköna riff och slingor medan sångaren har en röst som känns så bekant men som är omöjlig att placera, man vill bara höra mer utan att veta varför. De här killarna behöver bara få lite mer rutin att spela live, en lite bättre publikkontakt behövs, sedan kommer de att gå direkt till den absoluta toppen. De känns moderna samtidigt som de har med sig ett gitarrsound som skulle passa in i vilken period som helst av mer än 40 års hårdrockshistoria. Så ska en slipsten dras...

 

Just nu sitter ett gäng unga rockare i Göteborg och biter på naglarna väntande på en liten recension här på bloggen, det är jag helt övertygad om, men tyvärr får de vänta lite till då jag har många intryck från kvällen igår som ska uttryckas och ett allmänt sorterande av såväl tankar och toner som bilder som också måste göras. Just de rockarna har dock inget att oroa sig för, det var trots allt 4 band som spelade igår. Jag kan utlova både hiss och diss i recensionen, men vilka som lyfts upp och vilka som sågas avslöjar jag inte nu...

En diss tänkte jag ändå bjuda på nu och det är herrar journalister i "storsta'n" som totalt missar när det händer något nytt och intressant, landsortstidningarna är betydligt bättre på att hålla koll...

Förutom de spelande banden fick jag också en chans att växla några ord med en av gitarristerna i Siphon Fuel och för att alla ni underbara läsare inte ska bli helt lottlösa tänkte jag bjuda på en video med dem. De av er som inte hört dem tidigare är de väl värda att skänka några minuter för att upptäcka att Göteborg har mycket bra rock att erbjuda med många unga och duktiga band...

För mig som övervintrad pudelrockare passar det här bandet mig som hand i handske, influenserna från bland annat Judas Priest, Saxon och AC/DC hörs tydligt i deras version av 80-talsrock när den var som bäst... 

Dagar som idag är mitt jobb extra roligt när jag får så mycket att skriva om och dagen är fortfarande inte slut. Senaste tillskottet till listan av band som medverkar i "Metal Munchers" växte just ytterligare...

Näst ut är dansk-svenska Amaranthe, ett band jag gärna välkomnar i den celebra skaran som samlats runt det här projektet...

Missa inte att beställa ditt exemplar av "Metal Munchers Holiday Preview Edition" medan det fortfarande finns några kvar av de bara 500 exemplaren som kommer att tryckas av förhandsutgåvan...

Det måste erkännas, jag har världens roligaste jobb och får hålla på med de två saker jag tycker bäst om. Mat och musik...

Med "Metal Munchers" får jag dessutom möjligheten att kombinera dessa och till min stora glädje är det många som uppskattar det jag försöker åstadkomma, det syns på försäljningstoppen på Vulkan där "Metal Munchers - Holiday Preview Edition" envist ligger kvar bland de 10 bäst säljande...

Inte nog med att boken tilltalar många läsare, den attraherar många av landets rockband också och det totala antalet band som kommer att finnas med i den fullständiga utgåvan till våren ökar. Senaste tillskottet (nummer 57) är Tone Machine från Göteborg...

Något som är riktigt roligt är att jag hela tiden upptäcker nya band och många av dem vill gärna medverka i boken som inte bara är en kokbok utan också ett tidsdokument om den svenska rockscenen av idag...

Intresset är som sagt stort från musikerhåll att medverka, det enda som är lite ledsamt är att 3 ikoner i branschen tyvärr inte tycks vilja vara med. Inbjudan till dem att medverka har bemötts med tystnad, inte ens ett nej tack har erhållits. Dessa 3 (Hammerfall, Treat & Europe) är dessutom något av personliga favoriter för mig bland annat för att jag har vuxit upp med just den här typen av hårdrock...

Helt nyligen fick jag under näsan en länk till ett videoklipp, i en kommentar här på bloggen faktiskt, och jag vet inte om det är en försenad 40-årskris som stack upp sitt fula tryne, men det är svårt att inte bli lite lätt förälskad när en ung artist på uppgående helt plötsligt finns där på skärmen och låter så bra...

När Metal Munchers är klar och publicerad är det ju som bekant planerat att jag ska fortsätta med en till bok i samma anda och att medverka i den har jag tänkt bjuda in Emmie. Även för en gammal rockräv som jag låter hennes musik bra, fast jag låten i den här videon har lite country-tendenser vill jag nog ändå placera henne bland popsnörena. Och oavsett genre, hittar jag en artist som förtjänar lite uppmärksamhet berättar jag gärna om artisten/bandet i bloggen...

Jag bad henne att skriva en kort presentation för bloggen:

Mitt namn är EMMiE och jag är en 18-årig tjej som efter att ha spelat i band i flera år väljer att satsa på ett solo-projekt. Jag har många låtar på gång som kommer släppas bl.a på spotify inom snar framtid! Musiken är det jag brinner för och jag har sysslat med musik i olika former i hela mitt liv, det är musiken jag vill satsa på till fullo. Hoppas att ni gillar det ni hör :) Om ni vill se mer av mig så kan ni gilla min facebook-site här: http://www.facebook.com/EMMiEMUSIC och min blogg här: http://emmiemusic.blogg.se

Nu har jag stökat färdigt i köket för idag. Förutom dagens middag har jag hunnit med att koka dansk rödkål, grädda rullrån och fyllt dem med vaniljkräm, griljerat en liten skinka och gjort julig pannacotta som står i kylen för att stelna tills imorgon...

Det känns som det kan vara dags att fortsätta med min lilla exposé över svenskspråkiga jullåtar och jag tänkte låta flip-flopparna få sin beskärda del. Tyvärr gick det inte att hitta fram den riktiga videon, men låten är åtminstone där...

Genom åren har våra kära svenska artister försett oss med en och annan jullåt på vårt modersmål, vissa lite bättre och andra rent ut sagt urusla. Jag tänkte dela med mig av några av de bättre nu i julhelgen och börjar med en av mina egna absoluta favoriter...

Det är egentligen nästan skrämmande att jag som övervintrad pudelrockare faktiskt håller ett gäng synth-nissar som favorit, men den här duon (egentligen en trio, vi får inte glömma farbrorn som håller ordning på syntharna) har tagit något så lamt som synthpop och gjort det intressant med en del tankvärda texter. Då menar jag inte direkt den här låten utan mer låtar som "Under Glas" med flera..

Nu är det bara drygt två veckor kvar till julafton, men jag har själv lite svårt att hitta den där riktiga julstämningen. Kanske om jag lyssnar på tidernas bästa jullåt? Jag vet, inte alla håller med mig mig om att den är det, men som hårdrockare kommer den högt på listan av favoritlåtar...

Apropå favoriter, är det inte dags att skaffa en ny favorit i bokvärlden? Det här är det roligaste och mest omfattande bokprojekt jag jobbat med och roligare kommer det att bli...

Metal Munchers Holiday Preview Edition

Glöm inte bort att vara med och tävla om ett helårsabonnemang på musiktjänsten WiMP...

Tävla och vinn

Ursprungligen bildades F.K.Ü redan 1987 i Uppsala och återuppstod igen i slutet av 90-talet. Bandet består av Larry Lethal (sång), Pete Stooaahl (gitarr), Pat Splat (bas) och Dr. Ted Killer Miller (trummor).

Besök F.K.Ü. på MySpace

Vill du vara säker på att kunna införskaffa ett exemplar av den begränsade upplagan av "Metal Munchers" kan det vara läge att beställa redan idag...

Skaffa "Metal Munchers Holiday Preview Edition" direkt från förlaget

Näst ut är 3 killar från Småland som 2004 bildade bandet Kongh, de killarna är David Johansson (gitarr, sång), Tomas Salonen (trummor) och Oskar Rydén (bas).

Besök Konghs hemsida

Kongh hör till de banden som det tyvärr är svårt att hitta bra videor med, men håll tillgodo med det som gick att uppbringa på DuTub, jag ber om ursäkt för det dåliga ljudet...

Se till att vara först av alla att bli stolt ägare till "Metal Munchers", skicka ett mail till info@godaremat.se  med rubriken METAL så får du ett mail med beställningslänk direkt när boken publiceras runt 1:a advent...

För någon vecka sedan var jag på releaseparty för Heroes nya platta och som förband hade de Heidrun. Det har dröjt lite med min recension av de spelningarna, det är helt enkelt för att jag velat smälta intrycken lite...

Först av allt vill jag tacka Jönssonligan Cruisers för en trevlig kväll...

Förbandet Heidrun överraskade stort och gjorde ett proffsigt intryck med att vara mycket samspelta och genom en scennärvaro som många mer etablerade band kan lära av. Deras kontakt med publiken vittnar om att bandet förstått att utan kontakten med publiken är det ingen idé att ställa sig på scenen...

Tekniskt trakterades instrumenten väl och med rätt management skulle ett skivkontrakt inte vara en omöjlighet. Gitarr-riffen satt där de skulle, strängarna smektes ljuvt, bas och trummor satt precis där de skulle i ljudbilden och sången låg som ett duntäcke över det hela...

Efter en alldeles för lång paus mellan banden äntrade så Heroes scenen och helt plötsligt var det inte alls lika njutbart längre. Helst vill jag inte skriva alls om det här bandets prestation, men några ord måste få komma med...

De här killarna behöver träna på att samarbeta, ett bands prestation är ett gemensamt resultat. Istället fann jag mig försöka njuta av 4 individualister som tycktes köra sitt eget race samtidigt. Det handlar inte om vem som kan leverera mest på kortast tid, inte ens de band som spelar speed metal gör det utan att få de olika instrumenten att arbeta tillsammans för att skapa harmoni...

Det återstår att se om de här killarna låter bättre i studio, jag har ännu inte avlyssnat plattan de släppte för att mina intryck inte ska färgas av hur de låter i hemmastereon...

Summeringen av den kvällen är att förbandet ägde medan huvudbandet behöver åka hem till replokalen och försöka tappa bort disharmonin, det enda de hade gemensamt är att båda banden spelar "vikingrock"...

Heidruns hemsida
Heroes hemsida

Dessvärre var scenen alldeles för låg och ljusförhållandena alldeles för dåliga för att det skulle bli några vettiga bilder, tyvärr...

Det har varit lite tyst utan nya mini-presentationer någon dag på grund av att jag har varit tvungen att lägga all tid och energi på att få klart med den senaste boken, men nu är det full fart framåt igen...

Det här bandet har varit med ett tag nu, de bildades 1995 och är hemmahörande i Tyresö. Bandet består idag av Jens Rydén (sång), Patrik Lindgren (gitarr), Fredrik Hernborg (gitarr), Kimmy Sjölund (bas), Peter Löf (keyboard) och Joakim Kristensson (trummor).

Besök Thyrfings hemsida

För att fira att jag äntligen, fyra månader försenat, fått klart "Lilla Pastaboken" igår bjuder jag på en hel konsert med de här killarna...

Se till att vara först av alla att bli stolt ägare till "Metal Munchers", skicka ett mail till info@godaremat.se  med rubriken METAL så får du ett mail med beställningslänk direkt när boken publiceras runt 1:a advent...