För ett par veckor sedan delade jag med mig av en artikel (Den farliga maten) jag tidigare skrivit på uppdrag av en annan publikation och nu kommer den uppföljande artikeln, jag fick i uppdrag att skriva flera. Det ska dock framhållas att sedan artikeln skrevs för några år sedan när debatten var som hetast har många producenter plockat bort en stor del av tillsatsämnena, dock inte alla producenter och inte heller alla tillsatsämnen...

Den farliga maten - MSG

För oss som var tonåringar på 1980-talet betyder förkortningen MSG ett rockband, Michael Schenker Group, men idag är det mer förknippat med tillsatsämnet natriumglutamat, E-621 (Mono Sodium Glutamate).

I Sverige är debatten runt just natriumglutamat förhållandevis sval, vilket inte är fallet när man kommer ut i Europa och till USA. Till exempel i Tyskland markeras på restaurangmenyer om en rätt innehåller natriumglutamat och i USA markeras klart och tydligt redan vid entrén "No MSG" om maten som serveras är fri från just denna tillsats.

Vad är då natriumglutamat och vad är det som orsakar dessa debatter?

Natriumglutamat är en smakförstärkare som är mycket vanlig i asiatisk matlagning. I Sverige räknas det som ett godkänt tillsatsämne och går även under beteckningen E-621. Kemiskt sett är det salt av glutaminsyra som framställs på mikrobiologisk väg genom jäsning.

Ämnet i sig är smaklöst, men har en förmåga att lyfta fram de andra smakerna. Man brukar också tala om att natriumglutamat smakar umami, som är en femte smak vid sidan av de fyra vanliga: salt, sött, surt och beskt.

I Sverige ingår det t.ex. ofta i buljongtärningar vi köper i affären, snacks, färdigrätter och olika kryddblandningar. I allt större utsträckning dyker det även upp i bland annat olika smörgåspålägg.

Natriumglutamat är ett ämne som vissa är överkänsliga mot, och kan framkalla en reaktion som brukar kallas Kinarestaurangsyndromet, eftersom det ofta ingår i asiatisk mat. Symptomen är illamående, huvudvärk och smärta i nacke och bröstkorg.

Mer kontroversiella nyare studier kopplar glutamat till en hel räcka sjukdomstillstånd. Listan omfattar bland annat fosterskador, astmaanfall, depressioner, tillväxtproblem, hormonstörningar, sterilitet hos kvinnor, lever- och nervskador samt försämrad syn.

Det finns också indikationer på att glutamat påskyndar utvecklingen av demenssjukdomar som Parkinson och alzheimer och en amerikansk forskare fann att barn med adhd-liknande symptom kunde ha två och en halv gång mer glutamat lagrat i hjärnan än normalt.

Det finns en väldig omedvetenhet om natriumglutamat här i Sverige. I exempelvis USA är allmänheten rätt medveten om att det inte är bra, och tillverkarna är noga med att påpeka om de plockar bort det.

I USA signalerar restauranger att maten är glutamatfri genom skylten "No MSG" (monosodium glutamate). Och de brittiska livsmedelskedjorna Tesco och Sainsburys köper inte längre in produkter med glutamat till sitt eget sortiment.

Svenska Livsmedelsverket intar emellertid en avvaktande hållning - så länge natriumglutamat är tillåtet inom EU anses det också kontrollerat och ofarligt. I Sverige är natriumglutamat förbjudet i barnmat.

För livsmedelsföretag finns det stora fördelar med glutamat. Det är billigt, lätt att använda och ger mycket smak. Vissa företag fasar dock på eget initiativ ut ämnet. Campbell Soup i Sverige är ett. Från årsskiftet ska glutamaten vara borta från alla deras produkter.

På ambitiösa restauranger finns det en utbredd skepsis mot glutamaten. Kocken Alexandra Zazzi förespråkar enkel matlagning med naturliga råvaror.

- Restauranger som lagar mat från grunden har inte det här problemet, de tar till vara den naturliga glutamat som finns i till exempel kött och lagrad ost. Det är när man börjar tillsätta det syntetiskt som man måste ifrågasätta det. Vi kan inte förvänta oss att vi får i oss nyttiga näringsämnen om vi köper syntetisk mat, säger Alexandra Zazzi.

Svenska Livsmedelsverket säger:

"I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att en tillsats ska godkännas måste den vara nödvändig för livsmedlets hantering eller av värde för konsumenten."

När det gäller natriumglutamat är det som påstådd smakförstärkare inte nödvändigt för hanteringen och frågan man ska ställa sig är om det verkligen är av värde för konsumenten om det finns risker med att använda det?

En annan fråga som pockar på uppmärksamhet är att om Livsmedelsverkat anser natriumglutamat vara ofarligt, varför har man då förbjudit det i barnmat?

Förespråkare för användandet av glutamat använder oftast argumentet "det finns inga bevis för att ämnet orsakar några skador", ett argument vi har hört förut från bland annat tobaksindustrin först när det gäller cigaretter och även relativt nyligen när det gäller det svenska snuset.

Om vi inte köper argumentet när det gäller tobak, varför skulle vi göra det när det gäller glutamat?

Ett annat argument är att det i en produkt är så litet av ämnet att det är ofarligt. Verkligen? Med så många produkter som innehåller tillsatsämnen i allmänhet och glutamat i synnerhet får vi i oss tämligen stora mängder totalt och många av dessa ämnen lagras i kroppen.

Vill du vara på säkra sidan, försök finna alternativa produkter utan glutamat (eller andra tillsatsämnen) eller gör helt enkelt så mycket som möjligt själv av rena råvaror.

.

Under de senaste åren har jag vid några tillfällen blivit ombedd att skriva kortare artiklar för olika publikationer såväl online som i tryck. Några har jag redan delat med mig av här på bloggen och några kommer framöver med början idag. Den här och nästa skrevs när debatten om tillsatser var som hetast, men den är fortfarande lika aktuell eftersom det fortfarande finns mängder med tillsatser i maten vi hittar i affären...

Själv använder jag nästan uteslutande rena råvaror, med andra ord inga halvfabrikat och inga konstiga blandkryddor som till exempel Aromat vilken är full av den kanske mest lömska av alla tillsatserna, natriumglutamat. Inte heller använder jag syntetiska råvaror som vanillin utan väljer vaniljsocker med äkta vanilj när jag bakar...

Den farliga maten

Matproducenter har under ett antal decennier använt tillsatser i sina produkter, tillsatser som till exempel natriumglutamat. Det finns ett antal sådana tillsatser som är godkända i Sverige och EU att använda och de har tilldelats så kallade E-nummer. Livsmedelsverket har publicerat en lista över dessa tillsatser, men producenterna måste inte skriva E-nummerna i ingredienserna utan kan istället skriva namnet på tillsatsen.

Så här lyder informationen som inleder listan över E-nummer:

"I livsmedel får bara tillsatser som är godkända användas. För att en tillsats ska godkännas måste den vara nödvändig för livsmedlets hantering eller av värde för konsumenten.

Alla ingredienser - även tillsatser - ska deklareras på färdigförpackade livsmedel. Tillsatser ska alltid deklareras med ett funktionsnamn följt av antingen tillsatsens E-nummer eller vedertagna namn. Funktionsnamnet förklarar varför tillsatsen har använts i livsmedlet. Ett undantag från regeln är modifierad stärkelse, där E-nummer eller vedertaget namn inte krävs.

Aromämnen kan deklareras med enbart ordet aromämne."

Frågorna man bör ställa sig är om verkligen alla dessa tillsatser är av värde för oss som konsumenter och om det verkligen är hälsosamt att äta dem?

Många av tillsatserna har visat sig vara hälsovådliga i det långa loppet på ett eller annat sätt. Undersökningar visar att de ger negativa hälsoeffekter och att de dessutom lagras i kroppen och överförs till foster i flera generationer.

En så enkel sak som semlor, om man använder färdiga produkter istället för att själv baka bullarna och göra mandelmassan, innehåller mängder med tillsatser:

Mandelmassa innehåller konserveringsmedlet E-202 (kaliumsorbat) vilket ger leverskador och kan orsaka svåra allergiska reaktioner.

Bullarna innehåller emulgeringsmedlen E-471 (Mono- och diglycerider av fettsyror) och E-472e (Mono- och diglyceriders mono- och diacetylvinsyraestrar) vilka kan orsaka cancer.

Den vispade grädden vill de flesta av oss ha vaniljsmakande och använder man vanillinsocker istället för äkta vanilj får man också tillsatsen ethylvanillin (syntetisk vaniljarom) vilken kan orsaka försenad tillväxt, hjärtskador, njurskador, njursjukdomar, lungskador, mag- och tarmirritation samt svåra allergiska reaktioner.

Ett annat exempel är något så enkelt som vanlig vaniljglass. Gör man den själv behövs endast fyra ingredienser: äggula, florsocker, vispgrädde och vaniljstång.

I den lokala butiken gjordes ett slumpvis val bland sju olika tillverkares vaniljglass, alla hade likvärdiga innehållsförteckningar:

Kärnmjölk, skummjölk, socker, vegetabiliskt fett, stärkelsesirap, dextros, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror), stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, natriumalginat) och vaniljarom.

Om man då ser till de konstaterade riskerna med tillsatser blir bilden lite lätt skrämmande med tanke på att våra barn gärna äter mängder med glass:

Glykos (dextros, druvsocker) som kan innehålla cancerframkallande föroreningar

Mono- och diglycerider av fettsyror som kan orsaka cancer

Guarkärnmjöl som kan orsaka försenad tillväxt, tarminflammationer och tarmstörningar

Natriumalginat som kan orsaka svåra allergiska reaktioner och neurologiska störningar

Ethylvanillin (syntetisk vaniljarom) som kan orsaka försenad tillväxt, hjärtskador, njurskador, njursjukdomar, lungskador, mag- och tarmirritation samt svåra allergiska reaktioner.

Gör ett besök i skafferi, kylskåp och frys och läs alla innehållsförteckningar. Du kommer att finna att mängder av tillsatser finns i väldigt många av de produkter du har där. Ställ dig sedan frågan om det verkligen är värt riskerna att inte göra så mycket som möjligt själv av rena råvaror?
.

 

Inte nog med att det slösas med mat i Sverige, mängder av mat kastas helt enkelt ut av olika skäl och det är miljarder som går i soporna varje år. Alla matvaror har också varit förpackade och även dessa förpackningar bidrar till att sopbergen runt om i landet växer.

Det är dags för lite kreativ återanvändning även för dessa och här kommer några enkla tips på hur förpackningar faktiskt kan få nya användningsområden. Det klassiska är ju att återanvända glasslådor för att frysa in till exempel matrester, men det finns så mycket mer man kan göra.

Hur många har fått godis i julklapp? Till exempel är Ferrero Rocher i presentförpackning om 16 bitar en populär gåva att ge och även jag fick en sådan av svägerskan.

Vänd upp och ner på hårdplastlådan så locket blir botten och borra försiktigt några lufthål i det som nu istället är locket och du har ett utmärkt litet växthus att odla smörgåskrasse i.

Även om Hemglass inte längre har MiniMarängCup på sortimentet kan man alltid hoppas att den kommer tillbaka, det är nog den godaste glassen det företaget har tillverkat.

Släng inte bort formarna, de är utmärkta att frysa in egen glass, sorbet eller parfait portionsvis i. Själv använder jag dessa även när jag ska servera till exempel ris, bulgur eller pressad potatis i timbalform.

Alla som har eller har haft små barn har också fått mängder med barnmatsburkar. Dessa är utmärkta att använda för till exempel skruvförvaring. I garaget eller verkstaden skruvar du helt enkelt upp locken med två skruvar under till exempel en hylla. Sedan är det bara att avlägsna etiketterna på burkarna och sortera upp skruv, muttrar, brickor, spik, nubb och allt annat du vill förvara i olika burkar. Skruva sedan upp burkarna i locken och du har allt snyggt och överskådligt organiserat.

Givetvis kan du använda andra glasburkar också, endast fantasin sätter gränsen.

Har du tips på fler kreativa sätt att återanvända förpackningar? Skicka ett e-mail till mig på info@godaremat.se eller skriv in det i en kommentar så tar jag med det i en uppföljande artikel lite senare under våren.

Något jag länge har förespråkat är mat fri från tillsatser, även genom några artiklar vilka jag kommer att lägga upp här på bloggen inom kort. Just nu kommer dock en lite mindre notis, jag rekommenderar verkligen att du läser den. Kolla tillbaka lite senare också, då kommer ett recept på räksallad helt utan tillsatsämnen.

Jag tog en titt på vad som finns i lite produkter från några av Sveriges större butikskedjor och blev nästan mörkrädd. Ett exempel är en räksallad som ICA säljer under eget märke, (Euroshopper):

Majonnäs (sojaolja, vatten, äggula, ättika, senap (senapsfrö, cayennepeppar), socker, förtjockningsmedel (E412, E415), salt, antioxidationsmedel (E296, E330), smakförstärkare (E621), konserveringsmedel (E202, E211), vitbetor, räkor 15%, surimi 3% (fisk, vatten, vete- och majsstärkelse, äggvita, krabbextrakt, sojaprotein, salt, socker, risvin, krabbarom, färgämne (E120, E170, E160c), smakförstärkare (E621), sötningsmedel (E420, E452)), smakförstärkare (E621), färgämne (E120, E162).

Visst låter det aptitligt med alla tillsatser? Det man skräms av är hur många E-nummer som finns uppräknade och även att både socker och sötningsmedel ingår.

Men vad är alla dessa tillsatser och vilka risker finns med dem, vad kan de eventuellt orsaka? Vi måste komma ihåg att vi egentligen inte vet hur säkra eller farliga alla tillsatser är.

E414 - Gummi arabicum/akaciagummi - Svåra allergiska reaktioner. Överkänslighet.

E415 - Xantangummi

E296 - Äppelsyra - Eksem.

E330 - Citronsyra

E202 - Kaliumsorbat - Leverskador. Svåra allergiska reaktioner. Nitrit och nitrat E249-E252 reagerar med sorbater E200-E203 och bildar mutagena kemiska föreningar som skapar bestående ärftliga skador.

E211 - Natriumbensoat - Astma. Dermatit - hudsjukdomar. Fosterskador hos försöksdjur ökade betydligt i kombination med acetylsalicylsyra (t.ex Magnecyl). Försenad tillväxt. Hjärnskador. Neurologiska störningar. Kronisk urticaria - utslag som kliar och svider. Signifikant sänkt överlevnadsstatistik hos försöksdjur. Stört näringsupptag. Svåra allergiska reaktioner.

E120 - Karmin/karminsyra (röd) - Fosterskador. Hyperaktivitet. Depression, vredesutbrott, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter m m. Överkänslighet.

E170 - Kalciumkarbonat, kalciumvätekarbonat (vit)

E160c - Paprikaoleoresin/kapsantin/kapsorubin (gul-orange)

E420 - Sorbitol, sorbitolsirap - Ögonskador. Tarmstörningar. Cancer. Svåra allergiska reaktioner.

E452 - Natrium-, kalium- och kalciumpolyfosfater, natriumkalciumpolyfosfat - Störningar i matsmältningsenzymerna. Kan öka upptaget av en del giftiga tungmetaller.

E162 - Rödbetsrött

E621 - Mononatriumglutamat - Beteendestörningar som paranoia, djup depression, extrem vrede. Epileptiska anfall (petit mal). Fosterskador. Försenad tillväxt. Hormonstörningar. Konvulsioner. Kvinnlig sterilitet. Leverskador. Nervcellsförstörelse. Provocerar fram astmaattacker. Svåra allergiska reaktioner. Ögonskador. Övervikt. Orsakar "Chinese Restaurant Syndrome". Har orsakat hjärnskador hos alla 14 djurarter som testats med ämnet. Koncentreras i moderkakan och utsätter fostret för dubbla koncentrationen som modern har!

Behöver verkligen alla dessa tillsatser finnas i en räksallad? Och blir den verkligen mer aptitlig för att den är rosafärgad? Än mer förvirrande är tillsatsen av gummi, studsar inte räkorna tillräckligt bra annars om man vill ersätta ungarnas studsbollar? Eller är det för att ungarna själva ska studsa bättre när de blir hyperaktiva av E120 som också ingår i räksalladen? Hur kan en stor rikstäckande butikskedja med gott samvete saluföra en produkt med så mycket tillsatser under eget märke?

Julen lurar runt hörnet och med den alla möjliga och omöjliga julbord. Visste du att Sverige inte är ensam om att ha smörgåsbord? Givetvis heter det inte smörgåsbord i andra länder, men det är ändå detsamma fast med andra rätter, till exempel meze eller tapas.

Meze är i östra Medelhavsregionen många smårätter som serveras ungefär som ett svenskt smörgåsbord eller tapas i Spanien och serveras som regel med alkohol. I levantisk cuisine och i Kaukasus-regionen är dessa smårätter del av alla större måltider. När meze serveras utan alkohol kallas det i Mellanöstern för muqabbilat.

I Turkiet och på norra Cypern serveras meze med raki på en så kallad meyhane. Turkisk meze består ofta av beyaz peynir ("vit ost"), kavun (skivad väl mognad melon), acili ezme (het pepparpuré, ofta med valnöt), haydari (tjock silad yoghurt), patlican salatasi (kall auberginesallad), kalamar (bläckfisk), enginar (kronärtskocka), cacik (yoghurt med gurka och vitlök), pilaki (olika sorters mat tillagade i en särskild sås), dolma eller sarma (risfyllda vinblad eller fyllda grönsaker) och köfte (köttbullar).

I Grekland är meze (även mezes eller mezethes) små rätter, varma eller kalla, ofta salta, och ofta fisk- och skaldjursrätter som "liten fisk" eller grillad bläckfisk och små sallader och/eller en liten portion av en huvudrätt, kalamata-oliver, fava, stekta/friterade grönsaker, melitzanosalata, taramosalata, olika grekiska ostar som till exempel feta, kasseri, kefalotyri, graveria, anthotyros, manouri, metsovone och mizithra, saganaki, och små rätter med bekri meze, keftedes, soutzoukakia smyrneika, nötter och torkade frukter serverade på en restaurant kallat mezedopoulion avsedd att intagas med en alkoholdryck, främst på en så kallad tsipouradiko eller ouzeri (café-liknande inrättning som serverar tsipouro eller ouzo). Tillika kan en taverna eller estiatorio servera meze som en orektiko (aptitretare). Värdar/värdinnor serverar vanligtvis mezethes till sina gäster vid mindre sammankomster. Krasomezethes ("vin-meze") är meze som passar bra till vin liksom ouzomezethes är meze som passar bra till ouzo.

I Libanon och på Cypern serveras meze ofta som ensamrätt. Det enda valet är om det är vegetarisk meze, fisk- eller köttmeze. Grupper av rätter serveras vid bordet fyra eller fem åt gången och vanligtvis mellan fem och tio grupper. Det finns en fastställd ordning efter vilken rätterna serveras. Vanligtvis serveras först oliver, tahini, sallad och yoghurt som sedan följs av rätter med grönsaker och ägg, därefter små rätter med kött eller fisk och slutligen större rätter som till exempel fisk- eller köttgrytor.

I Serbien kan meze inkludera ost, kajmak, salami, rökt skinka, kulen, olika sorters bröd och dylikt, medan i Bosnien och Herzegovina meze vanligtvis inkluderar hårda och gräddiga ostar, smetana, suho meso (som bresaola fast rökt), pickles, sudžuk och andra liknande rätter.

Albanska meze-tallrikar innehåller vanligtvis prosciutto, salami och ost serverade tillsammans med rostad paprika och/eller gröna oliver marinerade i olivolja med vitlök.

På Godare Mat finns det en hel avdelning med bara meze för uppgraderade medlemmar, kolla in den och få lite uppslag hur du kan få ett lite mer internationellt smörgåsbord.

Något som görs alldeles för lite av i det här landet är paj, det vill jag ändra på bland annat med kokboken "Lilla Pajboken". När jag ändå är inne på tidigare publicerade artiklar kan jag idag bjuda på en skriven för ett par år sedan inför utgivningen av "Lilla Pajboken"...

Att göra en paj

Det finns egentligen väldigt få saker man kan göra i ett kök som är enklare än att göra en paj. Enklaste sorten att tillaga är en smulpaj.

När du gör en smulpaj blandar du helt enkelt bären eller frukten du valt med socker och potatismjöl och lägger dem i en form. Sedan blandar du smultäcket och gräddar hela härligheten, grundreceptet finns i "Lilla Pajboken".

Desto roligare är det att göra pajer med ett riktigt pajskal, även om det är lite mer jobb och tar lite längre tid. Det är bara några få riktlinjer att följa egentligen.

Först väljer du om du ska göra en matpaj eller en dessertpaj och väljer pajdeg utefter det.

Som regel ska en pajdeg vila svalt, en del direkt i formen medan andra ska vila svalt först innan man ”monterar” den i formen och sedan även efter monteringen. Genom att låta det ”monterade” pajskalet vila svalt förbättrar man chansen att det behåller formen vid en förgräddning, annars kan kanten lätt krypa ner.

När du sedan har ditt pajskal ”monterat” är det en god idé att nagga bottnen med en gaffel för att förhindra att det blir luftblåsor i den.

Som regel ska pajskalet förgräddas innan du lägger i din valda fyllning. Här finns två tumregler. För att förhindra att kanten kryper ner klär du den med aluminiumfolie. För att bottnen inte ska bli degig eller blöt av fyllningen kan du pensla den med uppvispat ägg.

Nu har du kommit så långt att det är dags att fylla ditt skal med din fyllning. Du kan fylla med i princip precis vad du själv vill, den enda begränsningen egentligen är din egen fantasi.

Om du har valt att göra en matpaj lägger du först i fyllningen och sedan häller du en äggstanning över, se sidan 27. Sedan är det bara att grädda efter anvisning i receptet för den pajdeg du valt att använda.

Har du valt att göra en dessertpaj beror det lite på vilken typ av fyllning du valt hur du går tillväga. Enklast är en bär- eller fruktfyllning, då gör du likadant med bären eller frukten som när du gör en smulpaj.

För tillvägagångssätt med en gräddig fyllning kan du finna inspiration bland de många dessertpajerna i "Lilla Pajboken".

Sedan är det bara att grädda enligt anvisningarna i receptet för den pajdeg du valt att använda eller eventuellt efter anvisningarna till de gräddiga pajerna.

För att göra din dessertpaj lite extra lyxig kan du lägga ett täcke över. Några goda alternativ finns bland grundrecepten, följ anvisningarna för det täcke du valt att göra.

Svårare än så är det inte att göra en god paj. Mycket nöje och smaklig måltid eller fika…

Jag har tidigare skrivit om kreativ återanvändning, så jag tänkte bjuda på en artikel som skrevs för några år sedan i just det ämnet...

Kreativ återanvändning

Det pågår ett enormt slöseri i det här landet. Mat för miljarder går direkt i soporna, mat som skulle kunna tas till vara.

På skolor och sjukhus går stora mängder direkt till tippen, överbliven mat som skulle kunna användas som foder av grisuppfödare. Det skulle i förlängningen kunna leda till lägre priser på fläsk.

Mataffärer tvingas kasta stora mängder kött på grund av utgångna datum trots att producenternas satta utgångsdatum har god marginal. Köp in mindre mängder och med mindre mängd kasserat kött skulle det kunna leda till lägre priser.

Ett annat alternativ för mataffärerna är att införa ett system där man när det är någon dag kvar till utgångsdatum helt enkelt fryser köttet och säljer det till lägre pris. Även detta skulle kunna leda till lägre priser.

Hur hanterar du själv överbliven mat eller till och med biprodukter som uppstår i samband med tillredningen?

En klassisk variant av återanvändning är Pytt-i-panna. När du får kött över efter middagen, skär det i lagom stora tärningar och spara i frysen tills du har tillräckligt mycket. Planera sedan när du ska ha kokt potatis till någon rätt så det blir ett överskott att använda till din pytt. De flesta behöver inte planera, det blir ändå ett överskott.

När du gör din egen färskost, den blir både godare och billigare än den köpta, får du som biprodukt vassle. Häll inte ut den, spara den till ditt nästa brödbak. Vassle passar utmärkt att använda som degvätska och ger brödet en härlig syrlighet. Du kan också använda vasslen för att syra grönsaker.

Kokade du för mycket potatis till middagen? Inga problem, kokt potatis kan användas till mycket. Förutom Pytt-i-panna kan du till exempel använda det i matbröd eller till fyllningen i mazariner.

Överbliven potatismos behöver inte heller kasseras. Fiskgratäng är gott och är det lite mindre mängd kan man alltid göra potatisplättar.

När du gör din egen majonnäs blir det några stycken äggvitor över. Maränger tycker de flesta är gott och det är lätt att göra. Har du inte tid just då, spara äggvitorna i ett övertäckt glas eller en burk med lock i kylskåpet. När de har stått så i ett par dagar blir de utmärkta att använda till sjudna maränger.

Skalkarna på bröden kastar de flesta, vilket är onödigt. Bryt dem i mindre bitar och torka. Sedan kan de användas till att göra ditt eget ströbröd, som blir godare och ger bättre färg än det köpta.

Sätten att kreativt återanvända är många, det här var bara några få exempel. En av många fördelar med att återanvända är att många nya och kreativa rätter och recept ser världens ljus och det är till fördel för alla.